Frukter och nötter betyder olika för olika jobb

En vän frågade för ett tag sedan vad min favoritfrukt är. Jag svarade veligt med äpple, päron, persika och banan (jag är dålig på att bestämma mig, okej?). Då sa hon ”Men banan är ju inte en frukt; det är en ört.” Här kände jag mig tvungen att poängtera att i så fall är persika en stenfrukt, och äpple och päron är något helt annat. Den ätbara delen av bananen är förresten ett bär.

Växtrelaterade ord har en annorlunda betydelse för botaniker än för oss vanliga dödliga. Det är rimligt; vi alla har särskilda ord för våra yrken eller hobbyer. Det kan vara direkta lån, som offside i sport. Det kan vara unika termer som inte liknar något annat, till exempel teknetat, en kemisk term som jag inte är behörig att förklara närmare. Och visst: det kan vara vardagliga ord med en annorlunda betydelse, som botanikens frukt eller nöt.

För den som lärt sig en fackspråklig betydelse av ett vanligt ord gäller det att lägga band på besserwisseriet i vardagen. Visst, banan är ett bär, men om du väntar dig en tomat när du ber om ”frukt” så riskerar du att få den i ansiktet om du klagar (speciellt eftersom bär faktiskt är en sort av äkta frukt). Även en botaniker kan njuta av en fruktsallad utan att reta sig på att större delen av innehållet inte är äkta frukter.

Å andra sidan är det botaniska fältet inte det enda som pratar om växter. Om någon börjar glänsa om äkta frukter kan du ta till den gastronomiska terminologin, för där är frukter, bär, grönsaker och nötter precis samma grej som vi dödliga lärt oss. Nötter är förresten ett ännu större minfält: på grund av allergier kan det handla om liv och död, men av alla växter som har ”nöt” i namnet är hasselnöten den enda som botaniskt sett är en äkta nöt.

Jobbigt att vara både nötallergiker och besserwisser.

Ord betyder alltså olika saker för en botaniker, en gastronom och en språkvårdare. Om någon frågar mig vilket ord som passar bäst i en mening så säger jag ”det som flest förstår”. Oftast betyder det att ett päron ska kallas frukt. Om texten däremot är riktad till biologer kanske det passar bättre med skenfrukt eller äppelfrukt, eller något annat ord som jag inte kan. Det finns alltså en gräns där ordval och formulering slutar vara ett ärende för språkvården, och bättre besvaras av en expert inom fältet i fråga.

Fackspråk är knepigt för den som inte är invigd i fältet, men regionala skillnader och införandet av nya ord kan faktiskt leda till att två personer inom samma fält inte alltid förstår varandra. Då är det bra att Terminologicentrum finns; de samlar kunskapen från olika fält för att etablera och standardisera fackspråket, och kan hjälpa oss vanliga dödliga förstå det. De finns på tnc.se!

Den här texten publicerades ursprungligen i Hela Hälsinglands gratistidningar.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *