Stäng

De dansar vals, dem dansar tango

Monika i Ludvika undrar varför dem ofta ersätts av de nu för tiden. Andra läsare kanske opponerar sig och tycker att folk skriver dem när det ska vara de. Ytterligare någon förfasas över att både de och dem är på utgående och håller på att ersättas av dom. Hur ligger det egentligen till?

Naturligtvis är varken de eller dem på väg ut. De står snarare och tar ett glas lite för sig själva, tittar på klockan och undrar om det inte är dags att tänka på refrängen, men inser att natten ännu är ung och stärker sig med något kaloririkt. Till skillnad från den minderåriga dom släpptes de åtminstone in på festen.

Men det är sant, både de och dem är lite överförfriskade; dem har velat visa sig på styva linan några gånger när Subjektsvalsen har spelats – annars är det ju de som äger dansgolvet då – och de har resolut hämnats genom att allt oftare knuffa bort dem under Objektsatstangon utan att någon lägger sig i.

(Ja, de och dem dansar vals och tango. Dom är mer ungdomlig och dansar bugg. Mina yngsta läsare fattar ingenting och dubsteppar till nästa sida.)

Svårigheten att skilja på de och dem kommer av att båda uttalas likadant. Det var bättre förr, när de uttalades ”di”! I allmänhet ska de användas som subjekt, och dem som objekt, men på grund av det förvirrande uttalet kommer vi nog att behöva hitta en kompromiss inom två generationer.

Däremot ger Monika exempel som faktiskt redan börjat tumma på rekommendationerna: ”Man kan se de som springer i tävlingen”. I en satslösning av den meningen är ”man” subjekt, och objektet är ”de som springer i tävlingen”. I objekt borde det stå dem, men det är som sagt ingen som lägger sig i när dem knuffas bort från objektssatser. Utanför sitt sammanhang ser ju objektet ut som början till en egen mening, och i den meningen är de subjekt – då blir det fel med dem! Därför är kompromissen att i objektssatser är både de och dem rätt.

de och dem fungerar lika bra om det går att skriva som efter, fast det gäller bara om det dessutom går att ha en preposition innan (i Monikas mening fungerar ). Men glöm krånglet: den bästa och enklaste minnesregeln är att du ska kunna byta ut de mot vi, och dem mot oss!

Den nya rekommendationen gör att de accepteras lite oftare. Om två generationer kanske vi alltid kommer att skriva de? Inte omöjligt, fast nackdelen är att uttalet är helt annorlunda. Men det löser nog sig själv, för vi börjar ofta uttala ord som de stavas i stället för tvärtom.

Det fenomenet är kanske ett ämne värt att ta upp någon gång.

Den här texten publicerades ursprungligen i Arbetarbladet.

Kommentera

Ingen kommer att kunna se din e-postadress! Obligatoriska fält har en asterisk *