Hej och välkomna till den nya språkkrönikan! Språkkrönikor är lättsamma texter om ett språkvetenskapligt ämne, till exempel ordhistoria, samtalslära, klarspråk, grammatik … Men eftersom det är första gången i dag så tänkte jag börja med det vanligaste: språkriktighet. Det kan innebära att väga två språkliga alternativ mot varandra och säga vad som är rätt och fel, eller åtminstone rekommenderat och avrått. Eller kanske bara vanligt och ovanligt.
För det brukar ju vara svårt att tala om ”rätt och fel” i språket; det finns olika sätt att säga saker, och så länge vi gör oss förstådda är allt väl. Tanken att språk kan vara ”fel” bildar vi tidigt, kanske redan när vi får höra att ”Nej, morbror heter inte ’Lalf’; han heter Ralf!” och ”Bra, men det stavas station, inte stasjon”. Och det är klart, barnen måste ju lära sig att kommunicera riktigt, så det är inte konstigt att även de mest kärleksfulla och välmenande kommentarerna låter ”Nja, nu blev det lite fel, va?”
Det där lilla ordet fel följer med i skolan, där felen fått högre status och tydligt utpekas i uppgifterna. Missförstå mig rätt: det är jättebra att vi lämnat den gamla skolans minuspoäng – ”straffpoäng”. I stället räknas fel som nollpoängare med illröda bockar, och det är ju mycket skönare för barnen.
Så det är inte alls konstigt att vi i vuxen ålder skriver till språkexperterna och undrar hur det egentligen ligger till med mera och mer, eller och efter kommatecken. Säga vad man vill om pedagogiken; det är ju jätteviktigt att alla lär sig språket ordentligt, för att kunna göra sig förstådda!
Därför blir vi besvikna när språkkrönikor som den du läser nu inte är så svartvita, för mer och mera är precis lika rätt. Eller ännu värre: när de säger att det vi lärt oss faktiskt är det som är fel – för det går faktiskt utmärkt att använda och efter kommatecken. Vi har lärt oss att det finns ett rätt svar på fråga 5, men som så mycket annat vi lär oss i skolan så gäller det inte i verkliga livet.
Med det inte sagt att allt är rätt. Om jag vill önska alla en god fortsättning på det nya året så kan jag ju inte säga ”Sov gott och köp blomkål först.” Det kommer bara förvirra! Och det är klart, när allt kommer omkring kan vi vara överens om att det är fel att stava station som stasjon – så varsågoda att fortsätta blänga på norrmännen och deras fullständigt nedgångna språkbruk.
Hoppsan, nu blev det ingen typisk språkriktighetsfråga ändå; snarare en fråga om språkriktighet. Nåja, vi får ta det nästa gång. Skicka gärna in dina språkfrågor till dess! Och om du verkligen vill så ska jag försöka att ge ett svartvitt svar. Lovar.
Sov gott och köp blomkål först!
Den här texten publicerades ursprungligen i Hela Hälsinglands gratistidningar.
