Mörkrets och ljusets fest

I dag är det lucia! En skandinavisk högtid där vi uppmärksammar ett italienskt helgon. Varför inte ett svenskt? Sanningen att säga så har luciafirandet inte mycket att göra med martyren Lucia; kanske mer med hennes namn.

När ett nytt namn skapas så har det ofta en tydlig betydelse. För länge sedan ville någon kalla sin nyfödda för vacker segrare, vilket på den tiden uttalades Sigfrid. Men oftast är det inte för betydelsens skull man väljer ett namn. Problemet med vår namnkultur är ju att vi bestämmer namnet innan personen fått chans att leva upp till det; det finns nog många Sigfrid som inte är särskilt vackra eller segerrika.

Lucia kommer från latinets lux, vilket betyder ’ljus’. Den 13 december är ljus lite av en bristvara i Sverige, så vi plockar in all konstgjord ljussättning vi kan få. Att vi hämtade Lucia beror alltså på hennes symboliska namn; hade vi haft ett svenskt helgon som hette ”Lampa” så hade vi nog valt henne i stället. Ljus i håret kommer inte från Lucia utan från en tysk tradition, likaså att färga bröd gult. Det är också symboliskt: det gula skulle lysa upp mörkret. (Numer behandlar vi årstidsbunden depression med ljusterapi, men jag tror fortfarande att saffran är svaret.)

Eftersom lussekatten är äldre än lucia så har dess namn inget med Lucia att göra. Bullarna har nämligen också kallats för dövelskatter, alltså djävulskatter. Inte för att de är onda, men för att deras symboliska gula ljus skrämde bort djävulen, som förklädde sig till katt i årets mörkaste tid. Dövelskatten eller lussekatten är alltså döpt efter det monster den skulle skrämma bort. Nej, inte Lucia! Den ska förstås skrämma bort Lucifer.

13 december ägnades åt en religiös figur som har med ljus att göra långt innan Lucia dök upp. Lucifer kommer ju också från lux, och från ferre som betyder ’att bringa’. Fast varför mörkrets herre kallas ljusbringare är inte helt klart (han kan ha förväxlats med en meteor, som ju också faller från himlen). Är det då bara ett sammanträffande att Lucifer och Lucia uppmärksammas samma tid på året?

Det är svårt att säga. Det kanske är själva högtiden som är ljusbringare, för den leder mot ljusare tider? Precis som språk är traditioner blandningar av inhemska och utländska kulturdrag, och sällan särskilt logiska. På samma sätt som med språket kan man alltså inte säga att lucia var bättre förr; går man tillbaka lagom långt finns ju själva Lucia inte kvar!

(Och jo: helgonet stavas med stor bokstav, och högtiden med liten.)

Den här texten publicerades ursprungligen i Hela Hälsinglands dagstidningar.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *