Stäng

Advent betyder ’ankomst’

Så, då har vi klarat av den klichén. Nu ska vi bita i ett lite svårare och mer spännande ämne som har med julen att göra! Julen är Sveriges största högtid, på alla sätt och vis. Vi firar i åtminstone tjugofyra dagar, ibland ännu längre; somliga hävdar rentav att julen varar än till påska. Men det är inte sant, för däremellan kommer nämligen fasta.

Jul är en högtid som finns i nästan hela världen. Jul, däremot, är ett ord som bara förekommer i Skandinavien. På utländska säger man ju Christmas, Navidad, Noël, Weihnacht, عيد الميلاد eller något annat som är helt olikt det svenska ordet – trots att man firar samma sak! Att det finns stora skillnader mellan svenska och franska är kanske inte så förvånande, men hur kommer det sig att närbesläktade språk som engelska och tyska skiljer sig så pass? Låt oss titta på ordens etymologier.

Det engelska ordet Christmas kommer från fornengelska Crīstes mæsse. Som vi ser är fornengelska väldigt likt svenska, och vi kan lista ut att det betyder Kristus mässa. Högtiden är en alltså en mässa till Kristus; fullkomligt logiskt. De gamla tyskarna kallade det för wîhe nah, den vigda natten, som på modern tyska blivit Weihnacht. Eftersom tyskarnas ord bara handlar om en enda natt kan man tro att de har det rätt tråkigt under resten av december, men faktum är att de kallar juldagen för Weihnachtsfeiertag – ’vigdnattsfirardag’. Fantasifullt.

Så varför heter det jul på svenska? Den korta förklaringen är att folk partajade i midvinter redan innan man hörde talas om Jesus; på fornsvenska kallades festen jól, och på fornengelska Géola. När ryktet sedan spreds att den där Jesus skulle ha fötts på vintern så passade vi på att skåla för honom också (det är för övrigt mer sannolikt att Jesus föddes på våren). Med tiden fick han större inflytande, så många språk bytte namn på festen för att visa att man firade Jesus födelsedag; även icke-germanska namn som Noël, Navidad och عيد الميلاد har nämligen med födelse att göra. Men jul kvarstår, och vi undrar fortfarande: vad betyder det?

Sanningen att säga är det ingen som vet. De bästa gissningarna är att jul är namnet på den högtid som man firade då, kanske helt enkelt ett gammalt ord för midvinter eller december – alltså själva perioden. Det kan verka underligt att vi aldrig bytte ord när andra språk gjorde det, men det kanske är lika bra. Jesus har ju tappat i popularitet, så medan andra språk måste trilskas med religiöst laddade ord för en högtid som för många i dag handlar om tv, mat och pynt så fortsätter Sverige med samma neutrala ord som vi alltid haft. De andra språken skulle förstås kunna byta namn igen (engelsmännen pratar om Yule), men det är nog som att få vissa att sluta säga negerboll – helt omöjligt.

Den här texten publicerades ursprungligen i Hela Hälsinglands dagstidningar.

Kommentera