Språkkrönikan rapporterar live från Nyordslistan 2018

Hej och varmt välkomna, kära publik, till 2018 års upplaga av Nyordslistan! (plats för applåder) I år har våra eminenta arrangörer Språkrådet och Språktidningen valt ut 33 ord som under året lyckats ta sig från anonymitet in i det offentliga samtalet. Är ni beredda? Nuuuu kör vi!

Årets första tävlande, i bokstavsordning, är det matrelaterade ordet aquafaba. Ordet myntades 2015; de flesta nyord måste ju ha några år på nacken för att kunna etablera sig. Det som gör aquafaba så oväntat är dess främmande form, trots att det betecknar något vardagligt. Det syftar nämligen på bönspad, alltså vätskan som man häller av sina bönor eller kikärter. Det kan mycket väl ha skapats för att få produkten att framstå som lite mer lockande: att bönspadet, eller aquafaban, inte ska kastas, utan användas i bakning.

(Paus för bidrag)

Det vi precis hörde var cyberhygien, som inleder årets första teknikblock. Tekniken är alltid ett populärt tema på nyordslistan, för ny teknik behöver nya ord. Härnäst ska vi få höra orden dm:a, alltså att skicka direktmeddelanden online, och e-krona, en föreslagen digital valuta. Men först ska vi kombinera den digitala och den fysiska världen i bidrag nummer fem, som heter just digifysisk!

(Paus för bidrag)

En varm applåd för flossa, årets trendiga dansrörelse! Ska man tro bettingsajterna är flossa en modefluga som inte kommer klara sig så länge. Vissa ord lever förstås vidare och kan hamna i konventionella ordlistor som SAOL, men för dagsländorna är årets show förmodligen höjdpunkten i livet. Så fungerar språkutvecklingen! (byt kort)

Vårt nästa ord är flygskam, årets första kandidat från det politiska fältet. Politiken präglar ju det offentliga samtalet, inte minst under valår. Som ni hör på namnet handlar flygskam om känslan att man inte borde åka flygplan för miljöns skull. Efter det kommer vi att få höra gal–tan-skala, som kommer från politiska analyser snarare än sakfrågor. Lite senare får vi också höra mandatpingis från samma fält. Mandatpingis är en personlig favorit, men det är – tyvärr – knappast en kandidat till konventionella ordlistor.

(Här saknas några sidor av manus …)

Kära publik, det var årets 33 bidrag, från aquafaba till whataboutism! Behöver ni friska upp minnet så kan ni gå in på Språkrådets eller Språktidningens webbplatser för att läsa igenom alla ord och definitioner i lugn och ro. Där kan ni också skicka in era egna nyordsförslag. Nu är det ni där hemma som avgör: vilket nyord är årets bästa?

Den här texten publicerades ursprungligen i Arbetarbladet.

 

 

Språkrådets nyårskarameller

För språknördar kommer den största julklappen i mellandagarna. Den 27 december släppte Språkrådet och Språktidningen sin nyordslista för 2016, med 43 ord som börjat ta plats i media under det gångna året. Nyordslistan är inte en lista på tillskott till SAOL, utan en återblick på årets mediespråk och hur det speglar samtiden – som en språklig nyårskaramell!

I nyordslistan 2016 speglas, som ofta, teknologin. Här ser vi ord som filterbubbla, som innebär att man på nätet lever i sin egen lilla bubbla som filtrerar informationen utifrån, så att man bara får se det man vill se, men inte nödvändigtvis det man behöver. Och naturligtvis har mobilhöjdpunkter etablerat sig i form av pokenad, alltså ”Pokémon-promenad” och uberisering, alltså att fler tjänster, som taxiskjuts, blir tillgängliga via mobilappar.

Mitt personliga favoritnyord är äggkonto: ett anonymt konto på sociala medier (där kutym är att inte vara anonym) – ofta ett som gör tvivelaktiga uttalanden. Ordet kommer från att visningsbilden på Twitter ser ut som ett ägg innan man ändrar den till sin egen. Jag är svag för de målande orden!

Det är förstås inte konstigt att just teknologin tar plats bland de nya orden. Nya tekniker lanseras ständigt, och behöver benämnas på olika sätt. Men ingenjörer och vanliga dödliga använder ofta olika ord, och det är nästan bara den senare gruppens språk som får genomslag i media och därmed nyordslistan – fast ibland kan allmänspråket förstås hämta sina uttryck från fackspråket. Så är fallet med samlarsyndrom, som kliver in på nyordslistan som ersättare till hoarding, alltså ett sjukligt samlarbeteende med svårigheter att göra sig av med saker.

Vanligare än att låna från fackspråket är dock att låna från engelskan, gärna i försvenskad form, eller att göra sammansättningar. Nyordet annonsblockerare är ett exempel på bådadera; en ny sammansättning, med uppenbart ursprung i engelskans ad blocker. Ordet syftar på datorprogram som hindrar reklam från att visas på internet. Ett annat lån är skamma, verbform av skam, från engelskans shame eller shaming. Ordet betyder i princip ”skambelägga”, men är behagligt kortare, och inte lika lätt att blanda ihop med skuldbelägga som har en annan koppling.

Apropå just skam så lyser de norska lånorden med sin frånvaro. Vi kommer kanske inte få så stort behov av ordet russebuss, men visst förekommer ord som drittsekk (’skithög’) och serr (’seriöst’) lite oftare? Fattas bara att de tar plats i mediespråket, så får vi nog se dem på nyordslistan 2017!

Den här texten publicerades ursprungligen i Arbetarbladet.

Tankstrecket – är det utdöende på två sätt?

Jo, för ett tag sedan fick jag ett brev med många språkfunderingar från Kerstin i Hudiksvall. Ja, ett riktigt brev! Handskrivet på papper och skickat med post! Jag har tyvärr underlåtit att skicka ett ordentligt svar (förlåt mig) förrän nu. Tidningen är ju också skriven på papper och skickad med post, så det är väl nästan som ett brev?

Främst fastnade jag för Kerstins fundering om tankstreck. Hur långt är ett tankstreck? När jag läste frågan ropade jag ut ”en halv fyrkant!” och började i tanken formulera en språkkrönika om typografiska fyrkanter, men då kom följdfrågan: ”Hur lång tid behöver eftertanken?”

Det kan vara svårt att peka ut skiljetecken i talat språk, men visst finns de. Ni känner nog till att talspråket är lite äldre än skriftspråket, och som en lillebror så försökte skriften att efterlikna talet så mycket som möjligt, med bokstäver för att härma ljud, och andra tecken för att härma ton och tystnad. Lillebror har dock haft svårt att släppa sin barndoms vanor, och stavar fortfarande ordet skjorta med sju bokstäver fast storasyster sedan länge bara använder fyra ljud.

Skriftspråket använder alltså skiljetecken, som punkt och tankstreck, för att markera talspråkets olika pauser. Länge fungerade de olika tecknen som olika långa pauser vid högläsning, men här har skriftspråket blivit mer sofistikerat med åldern, och nu markerar tecknen i stället olika grammatiska funktioner.

I dag är tankstreckets främsta syfte att ge eftertryck åt det som följer, kanske för att det är oväntat eller på annat sätt anmärkningsvärt – hur lång paus det utgör är oviktigt. Läs om förra meningen och prova själv. Spelar det verkligen någon roll om tankstrecket är tyst i 0,3 eller 0,8 sekunder? Eftertanken tar den tid den tar, och det kan variera mellan olika texter, men också mellan olika läsare.

Förresten har lillebror blivit lat på sistone, och ersätter ofta tankstreck med vanliga bindestreck. Det är inte så konstigt: tankstrecket finns inte på vanliga tangentbord, så många som inte handskriver brev blir illa tvungna att fejka med bindestreck – eller låta bli tankstreck över huvud taget. Fast det är inte en dum idé: tankstrecket ska markera något utöver det vanliga, men förlorar sin styrka när det överanvänds, och tidningsrubriker – som denna texts – bidrar till den utvecklingen. Det är viktigare att vi lär oss skapa överraskning med orden, i stället för att förlita oss på skrikiga symboler som snart tappat rösten. Annars kommer vi snart göra små gula explosioner för att framhäva texten!

Ni är alltid välkomna att skicka era språkliga frågor och tankar precis som Kerstin, och om kuvertslickandet inte lockar så fungerar det utmärkt med e-post också!

Den här texten publicerades ursprungligen i Hela Hälsinglands gratistidningar.

Den nya teknikens under(streck)

Ah, datorn. Detta teknologiska underverk som förenklar våra liv. Hur skulle det väl se ut om vi fortfarande behövde gå till affären eller umgås öga mot öga? Nej, datorn sköter det åt oss. Och tänk vad det gör för skrivandet! Hela teckenuppsättningen ligger för våra fingerspetsar, och ett snabbt nedtryck ger symboler som skulle ta mycket längre tid att skriva för hand. Det handlar förvisso om bråkdelar av sekunder, men många bäckar små gör en stor å, och att slippa alla bäckar små gör en uttorkad flodbädd som man kan köra sin miljöförstörande stadsjeep genom för att klara deadlinen. Teknik!

Allt är förstås inte en dans på flodbäddar: där pennan har obegränsade möjligheter är datorskriften begränsad till tangentbordets strax över etthundra tangenter. Men det går ju att skifta tangentfunktioner också, så för att få ett semikolon trycker jag skift och komma, och för att få ett tankstreck trycker jag skift och bindestreck _ så utökas teckengränserna.

Nej, vänta, det där blev ju inte ett tankstreck. Vem i all världen använder understreck?

Tankstrecket är ett väldigt vanligt skiljetecken, och eftersom vi ofta ser det så har vi ett bra hum om hur det ska användas. Det är enkelt: tankstreck fungerar som ”från och till”-tecken, till exempel om jag talar om sträckan Ljusdal–Gävle, eller tidsrymden 1–30 september. Dessutom kan det användas i stället för andra skiljetecken när man verkligen behöver klämma i. Men utan tankstreck på skrivbordet finns det bara ett sätt att klämma i﹣med bindestreck. Visst saknar det stuns?

Tankstrecket är längre än bindestrecket, har en separat språklig uppgift … och är spårlöst försvunnet från våra tangentbord. Är det utrotningshotat? Nja, i alla fall inte i funktion, men om Språkrådet en vacker dag skulle rekommendera bindestreck i stället för tankstreck så är det förmodligen tangentbordsgrundarnas fel. Allvarligt talat, de gav oss Pause/Break-tangenten, men inte tankstreck? Själv har jag installerat ett program som kopplar om tangenter, så jag kan enkelt skriva tankstreck genom att trycka Alt Gr och bindestreck, precis som Gud avsåg.

Tangentbord sätter andra käppar i stadsjeepens hjul: det enda citattecken som finns tillgängligt är det “dumma” med raka streck, och det krävs en rejäl ansträngning för att producera ett ”äkta” citattecken, som är formad som kommatecknet. Allvarliga grejer för en typograf, men visst, ingen ropar språkförfall om du använder raka citattecken på Facebook.

Men att göra ett löst accenttecken när det egentligen skulle vara apostrof – som ligger lättillgänglig bredvid Ä – det är oförlåtligt.

Den här texten publicerades ursprungligen i Hela Hälsinglands dagstidningar.

Spoilervarning! Framtidens ord

Ännu ett år har kommit till ända, och med det har Språkrådet och Språktidningen publicerat ännu en nyordslista! Den årliga nyordslistan sammanställer ord och betydelser som sett ökad användning i media under det gångna året.

Nyordslistan har publicerats sedan 2000, men det är först på senare år som den blivit ett vanligt inslag i nästan all nyårsmedia (jag ber om ursäkt om du hunnit tröttna), inte minst tack vare kontroversen med nyordet ogooglebar från 2012 (Google hade några synpunkter på definitionen; vi kanske kan prata om det en annan gång).

Nyordslistan speglar förstås nya trender i språkbruket, och ingen trend har väl varit mer påtaglig än supervalåret (vilket tyvärr inte är ett av orden på listan): ord som rödgrönrosa har bildats och använts flitigt i och med valrörelsen. Dessutom har runt hälften av alla nyord att göra med sociala förhållanden som också blivit politiska frågor, som tvåkönsnorm eller mellanförskap. Många av dessa inslag på listan återger en progressiv politik. Det är inte så konstigt – nya idéer behöver nya ord – men det betyder förstås att nyordslistan kan uppfattas som politiskt radikal. Så det kan vara bra publicitet att bilda nya ord även i konservativ politik; alla vinner på ett fräscht och nyskapande språk!

Det är sant: nyordslistan möter ofta kritik, fast kanske mest på det språkliga planet. Somliga tycker att flera av orden är onödiga eller dåliga, och inte förtjänar att tas upp i svenskan. Men kom ihåg att nyordslistan inte är en lista med förslag på nya ord, utan en lista över ord som redan finns! Ibland påvisar den medias kreativitet, och ofta sammanfattar den de nya ämnen som behandlats under året. Den är som en väldigt kortfattad och språkligt inriktad årskrönika.

Och språk förändras som bekant hela tiden. När vi slutar prata om normcore så försvinner ordet, precis som hästlasagne från förra nyordslistan gjort. Å andra sidan tar sig vissa nyord ända in i SAOL, som blogg från 2004 eller vinterkräksjuka från 2002 – vi får vänta och se! I år satsar jag på att cisperson eller spoilervarning lever längst, fast min personliga favorit är åsiktskorridor; jag gillar metaforiska ord.

Oavsett vad man tycker om listan finns vissa saker som är värda att ifrågasätta. Är blåbrun verkligen ett eget ord? Och virtuell våldtäkt, det är ju två ord, ingetdera särskilt nytt. Vad gäller för sammansättningar – och för böjningar? Pultvätta är ett nyord; kan pultvätt räknas som ett separat? Vad utgör egentligen ett ord?

Det kan vi prata mer om senare.

Den här texten publicerades ursprungligen i Hela Hälsinglands dagstidningar.