Spalter om svenska och språkvetenskap
Texter om skiljetecknet semikolon och hur det används
Språkvården har länge beskrivit semikolon som ”starkare än komma men svagare än punkt”, ett tveksamt råd i tystläsningens tidsålder. Rådet är ofta att semikolon får användas när man ”tycker” att det passar, men språkkänslan är olika för alla, inte minst i dag när allt fler svensktalande har ett annat förstaspråk. Så hur används semikolon? Nya upplagan…
Vissa menar att det är lika bra att sluta upp med det onödiga tecknet, andra tycker att det är höjden av stil – åtminstone så länge det används rätt. Men enligt Språkrådet är felanvänt semikolon ”antagligen det enskilt vanligaste regelbrottet i dagens texter”. Samtidigt räcker deras rekommendationer uppenbarligen inte till för att det ska bli rätt. Varför är det så? Frågan om hur semikolon ska används återkommer med jämna…
I våras släpptes ju nya Svenska skrivregler, och den nyhet jag gillar mest är den om semikolon. Rekommendationen för semikolon har alltid varit lite otydlig, vilket har lett till att tecknet ofta används fel. De nya skrivreglerna förtydligar … men oklarheterna finns fortfarande kvar. För några år sedan undersökte en mycket begåvad och snygg singelkille…
De läsare som hängt med minns att jag försökt förtydliga hur semikolon egentligen används, nämligen i stället för konjunktion mellan två huvudsatser. Problemet är att det finns många konjunktioner, och de har olika betydelser. Sammanhanget klargör ofta vilken man menar, men ibland är semikolon helt enkelt otydligt. Det är kanske ett av de främsta argumenten…
Det är många av er som undrar hur semikolon egentligen fungerar, och de svar som ges känns aldrig tillräckliga. Därför har jag vigt de senaste månaderna av mitt liv åt dagens språkspalt. Det har blivit många tjocka böcker och sena nätter för att kunna besvara denna den svåraste språkfrågan – allt för mina kära läsares…