Spalter om svenska och språkvetenskap
Texter om retorik, retoriska grepp eller språkbruket inom retoriska områden, men även om högläsning och frasering.
Skiljetecken använder vi just för att skilja på textenheter – främst satser och meningar – och visa enhetens funktion eller relation till övriga texten. Till exempel markerar frågetecken att en mening ska uppfattas som en fråga, medan ett semikolon kan markera att en sats orsakar en annan. Och så har vi kommatecknet, vårt sannolikt näst…
Talar man bokstavligt menar man det man säger. Inga omsvep, inga metaforer. Den som bokstavligt talat svimmar av glädje är inte bara väldigt glad, utan kollapsar av blockerad syretillförsel på grund av lyckoruset. Av någon anledning finns fler som påstår att de svimmar av glädje än sådana som faktiskt gör det. ”Bokstavligt talat” används främst…
Häromveckan pratade jag om hyperbolen, den retoriska överdriften. Det faller sig därför naturligt att vända på steken och i dag tala om litotes. Litotes innebär förstås underdrift. Precis som hyperbolen är den mycket vanlig, även om man inte alltid tänker på den. Att säga ”inte illa” när man menar ”superbra” är litotes, likaså att säga ”hon…
”Om jag hade fått en tia för varje stavfel jag sett så hade jag varit miljardär nu!” … Nja. Det behövs 100 miljoner tior innan vi är uppe i en miljard kronor. För att sätta det i perspektiv så är en genomsnittlig livstid ungefär 42,88 miljoner minuter lång. När vi använder den här sortens uttryck…
Metafor är ett ord som snabbt för tankarna till dikter och högtravande språk. Det är en metafor när man byter ut ett begrepp mot ett helt annat för att påvisa en likhet mellan dem. ”Tungt går solen ned” kan visserligen tolkas bokstavligt som att det skymmer, men om nästa vers lyder ”över livets horisont” … ja, då…