Spalter om svenska och språkvetenskap
Texter om specifika konjunktioner eller subjunktioner, eller ordklasserna i stort
En läsare reagerade på passusen ”jag kommer sparka döda hästar” i förra krönikan. Inte för våldet mot avlidna djur, utan för att hon saknade ett att. Lustigt att det var just den meningen hon reagerade på, eftersom hon själv i och med sitt påpekande sparkade på en av de dödaste hästarna i modern språkvård. Dagens…
Språkvården har länge beskrivit semikolon som ”starkare än komma men svagare än punkt”, ett tveksamt råd i tystläsningens tidsålder. Rådet är ofta att semikolon får användas när man ”tycker” att det passar, men språkkänslan är olika för alla, inte minst i dag när allt fler svensktalande har ett annat förstaspråk. Så hur används semikolon? Nya upplagan…
Vissa menar att det är lika bra att sluta upp med det onödiga tecknet, andra tycker att det är höjden av stil – åtminstone så länge det används rätt. Men enligt Språkrådet är felanvänt semikolon ”antagligen det enskilt vanligaste regelbrottet i dagens texter”. Samtidigt räcker deras rekommendationer uppenbarligen inte till för att det ska bli rätt. Varför är det så? Frågan om hur semikolon ska används återkommer med jämna…
I dag ska vi prata om ett av mina favoritord. Favoritord kan se väldigt olika ut för olika personer: man kan tycka om ett ord för att det har en fin betydelse, som kärlek eller vänner. Man kan tycka om ett ord för att det låter fint i sig, som cittra eller salladsskål. Eller så…
Många läsare har bett om lite mer undervisning i språkkrönikan; om viktiga regler som skolan inte längre tar upp. Därför ska vi i dag titta på två klassiska språkriktighetsfrågor! Heter det ”tomten är rödare än jag” eller ”tomten är rödare än mig”? Den klassiska ståndpunkten för språkmedvetna är att ”än jag” är det enda rätta.…
En kompis frågade för ett tag sedan om det går att använda och efter kommatecken, och jag svarade förstås ja. Svenskans kommateringsregler har skuttat lite hit och dit under åren. Det är egentligen inte konstigt; skriftspråket är ju först och främst ett sätt att pränta ned talspråket, och skiljetecknen tillkom långt efter de mycket viktigare…
En vän ställde den frågan nyligen, förmodligen efter att ha snubblat över någon rolig exempelmening i stil med ”Det måste vara större mellanrum mellan Kaffe och och, och och och te.” Det handlar alltså om en skylt med texten ”Kaffe och te” tryckt med lite för små mellanrum. Meningen är krånglig som den är, men…
De läsare som hängt med minns att jag försökt förtydliga hur semikolon egentligen används, nämligen i stället för konjunktion mellan två huvudsatser. Problemet är att det finns många konjunktioner, och de har olika betydelser. Sammanhanget klargör ofta vilken man menar, men ibland är semikolon helt enkelt otydligt. Det är kanske ett av de främsta argumenten…
Ibland hittar man luckor i språket, alltså att det saknas ett lämpligt eller effektivt uttryck för något. Många luckor är man ensam om, till exempel ’luckan mellan sängen och väggen’ (som på västafrikanska språket mandinka heter bakatoo!). Vissa luckor märker nästan alla, som den för ’icke närvarande person vars kön man inte känner till’ (en…
Det är många av er som undrar hur semikolon egentligen fungerar, och de svar som ges känns aldrig tillräckliga. Därför har jag vigt de senaste månaderna av mitt liv åt dagens språkspalt. Det har blivit många tjocka böcker och sena nätter för att kunna besvara denna den svåraste språkfrågan – allt för mina kära läsares…