Spalter om svenska och språkvetenskap
Texter om språket som kommunikationsmedel
I brist på tidningar som vill publicera mina krönikor har jag börjat prata Veckans ord i P4 Gävleborg varje vecka. Efter första tillfället var några väldigt snabba att kommentera att jag öh:ar när jag pratar: Vad oproffsigt av en språkvetare att använda sådana icke-ord och därmed markera att han inte vet vad han pratar om!…
En sen frukost när min nya rumskamrat börjat komma till rätta hemma hälsade jag ”god förmiddag”. Hon blev förvirrad, ”isn’t it ’god morgon’ in Swedish?” Jag insåg att förmiddagar kanske inte är ett koncept på kontinenten, och förklarade att det motsvarade ”good forenoon”. Hon hånade mig för att jag använde så ålderdomlig engelska. Jag sa…
Läsaren Stig skriver och funderar på ordet liksom, som liksom smyger sig in i språket utan att fylla någon tydlig funktion, och gör liksom inget annat än att späda ut informationen. Det är lätt att skylla på dagens ungdom, men Stig medger att han har samma ovana själv, fast med uttrycket så att säga. Inget…
Språket är ett kommunikationsverktyg. Vi använder det för att utbyta information och lära oss nya saker, oavsett om det är smågrejer som hur vi firade nyår, stora saker som klimatförändringen eller pyttesmå grejer som hur strängar vibrerar för att hålla jättestora grejer som rumtiden i rörelse. Men språket kan göra andra saker också. Alltså, verkligen…
Efter några förseningar släpptes äntligen den fjärde upplagan av Svenska skrivregler (i somliga kretsar även känd som Bibeln) till allmänheten i maj. Den efterlängtade volymen ersätter den nio år gamla föregångarupplagan, och ger oss fräscha råd och regler för hur det offentliga språket ska se ut: en nödvändighet för alla som skriver för en bred…
I dag ska vi prata om ett av mina favoritord. Favoritord kan se väldigt olika ut för olika personer: man kan tycka om ett ord för att det har en fin betydelse, som kärlek eller vänner. Man kan tycka om ett ord för att det låter fint i sig, som cittra eller salladsskål. Eller så…
Bemanningsföretaget Lernia lanserade nyligen en kampanj för att visa hur varierat det svenska uttalet faktiskt är. Ett meddelande läses upp av ett hopkok röster med olika dialekt och brytning; det hela låter som en person som byter dialekt mellan varje ord. Lernia kallar det hela för ”den nya rikssvenskan”, ett ganska stort anspråk med tanke…
Språkvetaren Alva Dahl gav nyligen ut boken Interpunktion, som handlar om just interpunktion, eller skiljetecken: punkt och komma och det där. Men det är inte en regelsamling, som lär ut rätt användning, utan bokens fokus ligger på tecknens effekt på texten. Skiljetecknen representerar på många sätt de delar av vår muntliga kommunikation som bokstäverna inte…
Viskleken går ut på att viska runt ett meddelande i ring, och upptäcka när det gått varvet runt att det blivit helt förvanskat. Lite grann så fungerar all kommunikation, fast oftast inte med så drastiska resultat: vi formar en ren tanke i huvudet, manglar till den när vi omvandlar den till språk, och kan bara…
Härommånaden kom nyheten att språkpoliser, enligt en studie, är mindre trevliga än personer som väljer att inte spy galla över sina medmänniskors språkliga misstag. Det kanske inte kommer som en överraskning, men det är väl skönt att få det bekräftat av vetenskapen. Studien gick ut på att testpersoner fick läsa svar till en påhittad bostadsannons,…