Stäng

Semikolon – ett mångsidigt skiljetecken

Språkvården har länge beskrivit semikolon som ”starkare än komma men svagare än punkt”, ett tveksamt råd i tystläsningens tidsålder. Rådet är ofta att semikolon får användas när man ”tycker” att det passar, men språkkänslan är olika för alla, inte minst i dag när allt fler svensktalande har ett annat förstaspråk. Så hur används semikolon? Nya upplagan…

Denna krönika är reklam för läsning

Den senaste tiden har forskningen vid Lunds universitet producerat lacknafta att hälla på skoldebatten, i form av studier om ungas ordförståelse respektive skrivförmåga. Siffrorna upprör, och visst är det viktigt att ha bra ordförråd och skrivfärdighet, inte minst av demokratiska skäl. Frågan är vad man menar med ”bra”. Ordstudien jämförde resultat på högskoleprovets orddel. Fler unga…

Håll det kort

Sedan en tid tillbaka finns jag på Twitter (@​Eliderad, för den som är nyfiken). Till en början var det mest ett sätt att kunna snoka på folk utan att behöva fråga först, men sedan upptäckte jag andra kvaliteter med forumet: jag blev bättre och bättre på att fatta mig kort! Polonius, kammarherren i Shakespeares Hamlet,…

Dåliga texter kan inte rättas

På internet går det inflation i språkpoliser: godhjärtade själar som vill öka språkkunnigheten … genom att lyfta andras språkfel på internet. Det kan vara allt ifrån att grämas åt en felstavning i ett debattinlägg till att skriva en spydig kommentar till Tove, 16, som bjuder in till ”examens firande” i ett statusmeddelande. Sluta särskriva, skitunge!…

Krångelspråk och klarspråk

Läsaren Janne i Bollnäs funderar på polisens språkbruk: varför heter det ”patrull ankom till platsen, varpå mannen som misstänks ha tillgripit sig bilen anträffades” fast det lika gärna kunde vara ”när patrullen kom fram hittade de den misstänkte biltjuven”? Detta är inte något unikt för polisen, utan onödigt svårt språk finns hos många myndigheter och…