Spalter om svenska och språkvetenskap
Texter med ett historiskt perspektiv på språk eller samhälle
För några veckor sedan var det en snubbe som hade ett förslag, och Sverige skälver ännu av upprörda känslor. Det var inte det att han tog ställning i en kontroversiell politisk fråga, nej – han tyckte till om språkets framtid. Jag har skrivit om de och dem tidigare i år, men till skillnad från exempelvis…
Ganska ofta tar jag upp språkriktighetsfrågor här i språkkrönikan. Fullt rimligt, eftersom vi gillar att dela upp världen i rätt och fel eller vi och dem, men tyvärr är jag som språkvetare orimligt diplomatisk och svarar nästan alltid att ”båda är rätt”, vilket har fått några läsare att be om lite mer språkpoliseri. De vet…
Jag översätter en historia där ett barn möter ett monster. De två skyr varandra i början, men blir till slut vänner. Hela tiden, oavsett deras relation, använder barnet samma ord om monstret: the beast. Den vanliga svenska översättningen är odjur. Annars finns det direktöversatta best, eller helt enkelt monster. Kanske inte ord man använder om…
Mellan sjunkande PISA-resultat och rapporter om nedskärningar i språkundervisning släpps Lingo: En språkresa genom Europa i svensk översättning. Det är kanske ett bevis på att vi inte behöver studera främmande språk: allt översätts ändå. Och det som inte översätts klarar Google Translate, som ju är rätt hyfsat nu för tiden. Jag kan bara rekommendera Gaston…
Jag tänkte att vi kan fortsätta med diakritiska tecken. Framför allt de svenska. Framför allt trema. Trema är det snofsiga namnet för två prickar (för er som inte kan svenska förekommer detta i Ä och Ö), och precis som cirkumflex har det lite olika funktioner i olika språk. I svenska markerar det omljud, alltså att…
I dag är det lucia! En skandinavisk högtid där vi uppmärksammar ett italienskt helgon. Varför inte ett svenskt? Sanningen att säga så har luciafirandet inte mycket att göra med martyren Lucia; kanske mer med hennes namn. När ett nytt namn skapas så har det ofta en tydlig betydelse. För länge sedan ville någon kalla sin nyfödda…
Jag lovade att ta det här lagom till internationella mansdagen, så nu kör vi. I grammatiken är genus det som bestämmer om man säger en eller ett om någonting. Alla substantiv har sitt genus, och det påverkar formen på närstående ord: man säger en liten koja men ett litet hus. Dessutom finns sexus; det är lite…
Bärsäsongen lider mot sitt slut, och nu när det kallnar är många hälsingefrysar fulla med ett ansenligt vinterförråd av hallon, hjortron, tistron och kröson. Tistron? Kröson? Men va ä dä? Bär är en sådan sak som varit människan kär i alla tider, och som ni vet har kärt barn många namn. Innan tryckkonsten spreds så…
Häromdagen fick jag en fråga om varför man ibland utelämnar jag i sms-språk. Alltså, varför man korthugget skriver: ”Ska åka på tivoli med barnen.” Kikar vi närmare på olika konstruktioner märker vi att jag bara utelämnas när det står först i meningen; det måste stå kvar i ”Det tycker jag låter roligt.” Fast i den…
Ni har kanske märkt att jag är förtjust i etymologi. Det innebär att jag då och då stannar upp och frågar mig själv: ”Vad kommer det här ordet från? Vilka ord är det besläktat med?” Etymologi utgör ofta intressant kuriosa även för de som inte forskar i språkvetenskap (visste ni till exempel att skidor är besläktat…