Spalter om svenska och språkvetenskap
Texter om fonetik och fonologi, alltså läran om språkets ljud och hur de används
De flesta av mina läsare är förmodligen bekanta med långa och korta vokaler. Till exempel skiljer vokalens längd uttalet i förra och föra. Vi lär oss att det ska vara dubbel konsonant efter kort vokal, så att skillnaden syns i skrift, men det är inte riktigt hela sanningen; det finns ju inga dubbla konsonanter i…
Svenska Dagbladet har i sommar hållit kampanjen #svenskansvackrasteord i sociala medier. Läsare har nominerat vackra ord, och en jury av författare och språkvetare väljer ut de bästa som sedan går till offentlig omröstning (ni kan rösta på SvD:s hemsida i september!). Men vad är ett vackert ord? (Det här är en sådan där sak som jag…
Ord är roliga. De har oftast absolut inget att göra med det de betecknar: vad är likheten mellan bokstavskombinationen ben och kroppsdelen man går med? Uttalet liknar inte något ljud ett ben kan tänkas göra (om du nu inte har väldigt knarriga ben). Benen kan egentligen heta vad som helst, som jalka eller skonk eller…
Människan är väldigt känslig för brytning, alltså att höra ljudavvikelser i andras tal. Det kan räcka med att höra någon säga ”hej” över telefon för att vi ska förstå att talaren inte är uppvuxen i samma land som oss själva – och då kan våra fördomar vakna. Något vi är sämre på är att identifiera…
Q är en överflödig bokstav; vi kan lika gärna använda K i stället (sorry, familjen Qvist). Varför ska vi förresten krångla med C när vi redan har S och K? Finns det något tillfälle där S inte kan ersätta Z? Och X i all ära, vad är meningen med en bokstav som bara kombinerar två…