Spalter om svenska och språkvetenskap
Texter om fonetik och fonologi, alltså läran om språkets ljud och hur de används
Vissa språkliga irritationsmoment är vanligare i vissa sammanhang än andra. Ta rikssänd radio: där ägnar man sig ofta åt att intervjua folk, och eftersom radio är muntligt måste ordet intervju ofta uttalas. Och då kan det bli problem, för till mångas förtret låter det ofta interjuv. Vi tar det från början: Ordet intervju lånades in…
Språktidningen har en kampanj där man som läsare kan adoptera något av de minst använda orden i Svenska Akademiens ordlista (SAOL). Som språknörd hade jag gärna deltagit, men listan är 1 001 medlemmar lång, och de flesta är sådana där krångelord som inte lämpar sig för effektiv kommunikation. Jag lät det alltså vara, ända tills idag…
När jag påbörjar den här krönikan har Melodifestivalen precis avgjorts (fel låt vann, men jag är inte bitter), så jag vill skriva av mig lite. Det går säkert att säga mycket om Mello i en språkkrönika, men jag vill prata om just smeknamnet Mello. Vad kommer det från? Hur har det dykt upp? Det uppenbara…
I maj skrev jag att det sällan finns någon naturlig koppling mellan ett ord och det betecknade, undantaget namn på ljud. Samma vecka som den texten gick i tryck anordnades den första konferensen om ”pokémonastik” i Tokyo, och hur oseriöst det än låter kan mycket som presenterades där utmana idén om språkets godtycklighet. Ordet pokémonastik är…
Med ett riksdagsval runt hörnet är det inte konstigt att även Språksverige snackar mycket politik just nu. På Språkforum i april föreläste professor Olle Josephson om just detta, och samma månad släppte han boken Språkpolitik. Hans prognos är att frågan om svenskkrav och språktester för medborgarskap kommer brinna heta i valrörelsen, medan till exempel frågan…
Som ni säkert vet är ord godtyckligt skapade. Det finns ingen logisk koppling mellan uttalet eller stavningen av ordet ljus, och den elektromagnetiska strålning som ordet faktiskt syftar på. Det hade lika gärna kunnat heta frop, gägersmo eller varför inte light – det handlar bara om vad vi gemensamt inom språkområdet kommit överens om. Det…
Ibland frågar folk vad mitt namn betyder. Jag menar inte mitt efternamn, även om det också händer, utan nu tänkte jag på mitt onlinenamn. Det vill säga ”Eliderad”, som jag bland annat använder på Twitter. För att förekomma frågorna är en presentation och förklaring på plats! Eliderad (uttalas med betoning på näst sista stavelsen, som reducerad)…
Vi fortsätter med poesilektionen! Förra månaden pratade vi om rim, och i dag går vi in på rytm. Hör på detta julklappsnödrim för ett våffeljärn: Juldagsmorgonens järngap är fyllt I god tid tills kidsen vaknar och är sugna på något med sylt Metaforen ”järngap” i all ära: som helhet var det inget vidare. Jämför med…
I skrivande stund (7 oktober) är det spontanpoesins dag. När den här texten publiceras har dagen sedan länge passerat, men det känns ändå som ett bra tillfälle att – spontant – prata om ett språkligt element i klassisk poesi, nämligen rim. Rim är egentligen ett samlingsbegrepp för ljudlikheter. Det förknippas oftast med ljudlikhet i slutet…
På Sveriges radios webbplats finns en lista med olika sätt som sj-ljudet kan stavas på (ni vet, det första ljudet i stjärna, skjorta, chans och skitstövel) – 65 olika stavningar. Det kan jämföras med till exempel a-ljudet som kan stavas på cirka 1 sätt: a. Listan räknar förvisso med dialektala och slarviga uttal, men poängen…