Spalter om svenska och språkvetenskap
Texter om ordböjning, affix och morfologi
”Svenskan har ingen böjningsform för oavslutade handlingar, alltså finns inte grammatiskt imperfekt på svenska!” Så skrev jag för sex år sedan, och nu kom äntligen en tillrättavisning av detta hemska uttalande som uppenbarligen syftar till att störta språkets grundvalar. Kommenteraren menar att meningar som ”De transporterades härifrån”, ”Jag började i gymnasiet i höstas” eller ”Hon…
”Efter solsken kommer regn” är ett gammalt visdomsord som lär oss att hur tungt livet än känns så vet man att det alltid kommer en regnskur som släcker skogsbränderna och skänker svalka i hettan. Det kan ta tid, för ibland är torkan svår, men ordspråket lovar oss att allt förr eller senare kommer att bli…
Läsaren Inga, som tittat igenom mina samlade krönikor på språkkrönikan.se (tips!), tycker att jag har skrivit alldeles för lite, rentav ingenting alls, om esperanto. Jag är ju egentligen utbildad i svenska, men vill gärna gå mina läsare till mötes, så varsågoda. Har du egna förslag är du välkommen att skriva! Ibland kan det kännas trist…
En läsare reagerade på passusen ”jag kommer sparka döda hästar” i förra krönikan. Inte för våldet mot avlidna djur, utan för att hon saknade ett att. Lustigt att det var just den meningen hon reagerade på, eftersom hon själv i och med sitt påpekande sparkade på en av de dödaste hästarna i modern språkvård. Dagens…
I mellandagarna åkte jag för att hälsa på pappa med familj i Nynäshamn. På perrongen när jag klivit av pendeln gick en äldre herre fram till mig och frågade varför jag stirrar ned i telefonen i stället för att uppleva världen omkring mig (ni som har varit i Nynäshamn förstår exakt varför). Jag gick med…
Jag köper gärna populärvetenskapliga språkböcker. Tyvärr har jag ofta fullt upp med den mindre populära sorten, vilket förstås också kan vara givande, men det betyder att den lättsamma läsningen blir kvar på bokhyllan alldeles för länge. Andra gånger släpper romanförfattaren Sara Lövestam en ny språkbok och jag släpper allt för att ta del av det…
En av våra vanligare språkfrågor är den om de rädda barnen, eller framför allt vad det heter när det bara finns ett av dem. Två rädda barn, ett … rätt barn? Ibland dyker det upp luckor i språket: något saknar helt enkelt en benämning, fast det rimligtvis borde finnas en. Det kan handla om ett…
I torsdags gjorde jag något så originellt som att gå på grillpremiär med släkten. När jag fick inbjudan nämnde värden att det skulle bli intressant att fixa lite annorlunda mat, eftersom ”halva gästlistan är väl laktosintoleranta”. Kort paus. Sedan reviderade hon: ”eller halva gästlistan är laktosintolerant”. Och så drog diskussionen igång. Hon kände att den…
Vi fortsätter på verbspåret. Utan verb funnes det inga meningar. ”Funnes”? Förutom tempus, som vi pratade om förra gången, kan verb ha olika modus, som modifierar verbets betydelse. I modern svenska är vi inte så haj på modus, och har nästan bara två stycken: indikativ och imperativ. Indikativ använder vi för att påstå, indikera, något.…
Det är lätt att bli förälskad i verb; de är ju så mycket mer än en vanlig ordklass! Ett verb kan säga mer än tusen ord (nåja): vad som händer, när det händer, om det görs av eller mot något … Och på andra språk kan verben bland annat berätta vem som gör något, hur…