Spalter om svenska och språkvetenskap
Texter som tar upp specifika termer eller begrepp och deras betydelse eller användning.
Ordet torg känns lite speciellt när man tänker på saken. Det verkar inte ha någon släkting i våra utomnordiska grannspråk: i engelskan heter det ju square, som också betyder ’kvadrat’, och i romanska språk och tyska heter det något som också betyder ’plats’ – om de inte hellre väljer ett ord som betyder ’marknad’. Och…
”Svenskan har ingen böjningsform för oavslutade handlingar, alltså finns inte grammatiskt imperfekt på svenska!” Så skrev jag för sex år sedan, och nu kom äntligen en tillrättavisning av detta hemska uttalande som uppenbarligen syftar till att störta språkets grundvalar. Kommenteraren menar att meningar som ”De transporterades härifrån”, ”Jag började i gymnasiet i höstas” eller ”Hon…
Översättningssvenska: Han drogs ner i hålet i isen. Svenska: Han drogs ner i vaken. Svenska packar gärna ner information i verben, medan engelska håller substantiven informationsrika. Men även svenska substantiv kan ibland bli mer kärnfulla än de engelska, och när man som översättare bara har engelskan att tillgå kan det hända att man glömmer sina…
Varje ord i språket är packat med en betydelse. Två ord som packats med liknande betydelse kallas för synonymer, till exempel man och karl; båda betyder ’människa av hankön’. Men i packningen finns också bagage – emotionellt bagage. Man och karl betyder samma sak, men om jag kallar Sixten för man så menar jag att…
Språktidningen har en kampanj där man som läsare kan adoptera något av de minst använda orden i Svenska Akademiens ordlista (SAOL). Som språknörd hade jag gärna deltagit, men listan är 1 001 medlemmar lång, och de flesta är sådana där krångelord som inte lämpar sig för effektiv kommunikation. Jag lät det alltså vara, ända tills idag…
Här har vi en fråga jag velat ta upp hur länge som helst: vad betyder körsbär? Vi vet att det är ett bär (eller en stenfrukt) med stor kärna och säregen smak, men vad kommer körs från? Ordens största beståndsdelar kallas som bekant för morfem. Ett morfem har en egen betydelse eller funktion, så vi…
Jag sjunger i kör, ett roligt och socialt tisdagsnöje som aldrig går på tvären med det faktum att jag är språkvetare. Eller okej, oftast är kören inget som kniper i språkvetarnerven, men ibland blir jag lite fundersam på den makt som mina kära medkorister tillskriver språket, nämligen makten att avgöra om vi får andas eller…
Det kom in en språkspaning om ordet hen. Nu låter det som att jag kommer sparka döda hästar, men häng kvar. Spaningen gällde en konstruktion i stil med ”Mina damer och herrar och hen”, vilket frågeställaren tyckte lät helt galet. Jag håller med. Problemet är förstås att hen är ett pronomen, medan damer och herrar…
Praktikplatsen fick in en fråga om prefixen a- och o-, specifikt orden osocial och asocial. Frågan bollades vidare till mig, kanske för att den passar min sociala kompetens. Grundregeln är att a- betecknar avsaknad, medan o- betecknar motsats. I många fall är avsaknad och motsats samma sak, som i onormal och anormal, men hur kommer…
Dagens Nyheter kom med en språkfundering som bollades till mig. I ett korsord hade de ledordet ”krydda med kardeprefix”. Svaret var mumma; typiskt korsordsfinurligt, tycker jag. DN:s läsare höll inte med, och kritiska röster hörde av sig. Det här var ju fel användning av ordet prefix! Prefix är ett språkvetenskapligt begrepp för förstavelser som modifierar…