Innehållsförteckning över alla artiklar i Svenskans beskrivnings konferensvolymer. Ursprungligen sammanställd av Karl-Erik Tallmo och kompletterad av Alexander Katourgi. Använd och sprid gärna, och hör av dig om du ser något fel!
Använd webbläsarens sökfunktion (Ctrl+F på Windows) för att hitta artikel utifrån titelord, författarnamn, år eller konferens.
Svenskans beskrivning 1 (1964)
Förhandlingar vid Sammankomst för att dryfta frågor rörande svenskans beskrivning 1, Stockholm 1963, utg. av Claes-Christian Elert (1964).
1 John Lotz: En presentation av skriftens problem
2 Gunnar Fant: Akustisk analys av svenskt tal I
3 Björn Lindblom: Akustisk analys av svenskt tal II
4 Sven Öhman: Akustisk analys av svenskt tal III, Koartikulation och motorisk koordination
5 Eva Gårding: Några observationer rörande tryckförhållanden i stockholmskt talspråk
6 Hans Karlgren: Talhastighet och informationsteoretiska mätningar
7 Göran Hammarström: Uttalsnormer
8 Hans Karlgren: Nedteckningar av talspråk
9 Gösta Holm: Talspråkssyntax
10 Claes-Christian Elert: Samling av ordpar med tonaccentskontrast
11 John Lotz: Morphophonemic alternations in the Swedish strong verb (Ablaut)
12 Claes-Christian Elert: Räkneordens morfosyntax och morfofonematik
13 Bengt Loman: Adjektivkombinationer
14 Carl-Ivar Ståhle: Några ord om ordbildning
15 Bengt Loman: Sats och bisats
16 Hans Karlgren: Morfemstatistik
17 Carl-Ivar Ståhle: Namngivning
18 Sten Malmström: Metriska och rytmiska frågor
Svenskans beskrivning 2 (1966)
Förhandlingar vid Sammankomst för att dryfta frågor rörande svenskans beskrivning 2, Lund 1964, utg. av Bengt Loman och Bengt Sigurd (1966).
19 K.G. Ljunggren: En svensk konstruktionsbok
20 Karl-Hampus Dahlstedt: Om homonymi i nusvenskan
21 Claes-Christian Elert: Morfofonematiska typer bland svenska substantiv
22 Bengt Sigurd: Morfologiska mönster i nationalitetsord
23 Benny Brodda & Hans Karlgren: Grammatisk klass och syntaktisk roll
24 Ulrik Eriksson: Transkription och beskrivning
25 Ulf Teleman: Svenskans genusmorfem
26 Erik Hansen: Predikativ og adverbial. Et eksperiment i traditionel grammatik
27 Sture Allén: Grafem och fonografem
28 Göran Hammarström: Prosodem och konturem
Svenskans beskrivning 3 (1966)
Förhandlingar vid Sammankomst för att dryfta frågor rörande svenskans beskrivning 3, Göteborg 1965, utg. av Sture Allén (1966).
29 Carl Ivar Ståhle: Verbböjningstyper och verbfrekvens i stockholmskt berättarspråk
30 Claes-Christian Elert: Graphs for the Morphological Relations in the Personal and Possessive Pronouns in Swedish
31 Magnus Ljung: Om restmorfem
32 Benny Brodda: Magnetbandsversionen av SAOL
33 Björn Hammarberg: Maskinell generering av böjningsformer och identifikation av ordklass
34 Sven E.G. Öhman: Generativa regler för det svenska verbets fonologi och prosodi
35 Gun Widmark: Om inkongruent predikatsfyllnad
36 Ebba Lindberg: Verbfunktionen i tidningarnas nyhetsrubriker
37 Hans Karlgren: Recognition Grammars and Categorial Grammars
38 Tryggve Sköld: Avgör ordföljden vad som är subjekt i en svensk sats?
39 Ulf Teleman: Syntagmer utan namn
Svenskans beskrivning 4 (1968)
Förhandlingar vid Sammankomst för att dryfta frågor rörande svenskans beskrivning, IV: Uppsala 1967, utgivna av Karl-Hampus Dahlstedt och Gun Widmark (1968).
40 Alvar Ellegård: Terminologiska frågor i en svensk transformationsgrammatik
41 Gösta Holm: Några synpunkter på Chomskys Syntactic Structures
42 Benny Brodda: En grafisk definition av frasstrukturgrammatiker (kontextfria)
43 Inga Ahlenius: Affärsspråket från 1907 till 1967
44 Ragnhild Söderbergh: Bestämningar till substantiv
45 Ebba Lindberg: Till satsflätans teori
46 Sture Allén: Om verksamheten vid forskningsgruppen för modern svenska i Göteborg
47 Sven Öhman: Laryngal kontroll i de skandinaviska ordaccenterna
48 Kerstin Hadding-Koch: Elektromyografisk beskrivning av språk med exempel från svenskan
49 Claes-Christian Elert: Generativa regler för svenskans prosodi
Svenskans beskrivning 5 (1972)
Svenskans beskrivning, 5: förhandlingar vid Sammankomst för att dryfta frågor rörande svenskans beskrivning 5: Stockholm 26–27 april, 1969, utg. av Lars Cleve (1972).
50 Sture Allén: Denominala verbalfraser
51 Jan Einarsson: Analys av en talsituation
52 Alvar Ellegård: Om objekt
53 Martin Gellerstam: En jämförelse mellan vokabulärerna i fem svenska morgontidningar 1965
54 Arto Kirri: Om agent vid passivkonstruktioner
55 Ebba Lindberg: Två centrala typer av relativsyntagmer
56 Björn Lindblom & Johan Sundberg: En fonetisk beskrivning av svenska vokaler
57 Bengt Loman: Meningsbyggnad och socialt index
58 John Lotz: Anti-vowelharmony in Swedish
59 Alvar Nyqvist: Visualisering av tal – ett experiment
60 Jan-Gunnar Ågren: En undersökning av ordförrådet i Umeå stadsmål
Svenskans beskrivning 6 (1970)
Svenskans beskrivning, 6: förhandlingar vid Sammankomst för att dryfta frågor rörande svenskans beskrivning 6: Umeå [2–3 oktober] 1970, utg. av Claes-Christian Elert (1970).
61 Sten-Erik Abrahamsson: Att beskriva meningsfragment – en teoretisk diskussion
62 Erik Andersson: En transformationsgrammatisk modell av metaforen
63 Jan Anward: Kontrastiv betoning i svenskan. Några iakttagelser
64 Sture Berg: Om homografi i nusvenskan
65 Lars Bleckert: Om betoning och diftongering i Eskilstuna-språket
66 Veronica Bonebrake: Morpheme Structure Conditions and Initial Consonant Clusters in Swedish
67 Stina Borgstam: En ny typ av regel i svensk fonotax
68 Jan Einarsson: En hypotes om syntaktiska egenheter hos spontant och planerat tal
69 Stig Eliasson & Nancy LaPelle: Generativa regler för svenskans kvantitet
70 Staffan Hellberg: Om uttrycksdelen i en generativ grammatik
71 Christer Hummelstedt: Suffixet -yl i finlandssvenskt lågspråk
72 Nils Jörgensen: Principer för en bibliografisk översikt över svensk syntax
73 Ebba Lindberg: Begreppet rapportsyntagm
74 Per Linell: Om vokalväxlingens fonologi i svenskan: Avljudet en generativ analys
75 Märta Malmström: Vokabulärstudier i rikssvenskt och finlandssvenskt tidningsspråk
76 Bengt Nordberg: Allomorfisk variation i böjningen av neutrala substantiv i Eskilstuna-språket
77 Kerstin Severinson: Allmänna villkor för flyttning av satselement. Satsfläta: en transformationsgrammatisk förklaring
78 Ragnhild Söderbergh: Projektet barnsspråkssyntax. En presentation
79 Ulf Teleman: Satsens konstituenter. Två experiment
80 Sture Ureland: A Transformational Description of the Accusative-with-Infinitive Construction in Swedish
Svenskans beskrivning 7 (1973)
Svenskans beskrivning, 7: förhandlingar vid Sjunde sammankomsten för svenskans beskrivning, Åbo den 7 och 8 april 1972, red. Christer Hummelstedt (1973).
81 Gun Widmark: Språkförändring och socialgruppsbyte
82 Sture Allén: Om fraser i svenskan
83 Sture Ureland: Historical Change of Syntactic Domain in Swedish
84 Ulf Teleman: Hur mycket står det i texten?
85 Martin Gellerstam: Etymologiska frekvenser i det centrala ordförrådet
86 Veronica Bonebrake: The Role of Syllabification in Swedish Nasal Assimilation Part I: Competence Study
87 Christer Platzack: Korta meningar och läsbarhet
88 Allan Berthelsen & Thyra Ribbing: Test för mätning av nordiska akademikers förståelse av de övriga nordiska språken
89 Sven Lange & Kenneth Larsson: Syntaxen I En 20–22 månader gammal flickans spontana tal
90 Peter Cassirer: Regler för syndes i svenskan
91 Gösta Holm: Betydelse, gestalt, funktion
92 Margareta Westman: Om oregelbundna meningar i sakprosa
93 Peter A. Sjögren: Konsten att placera. En studie i placera-verbens semantik
94 Åke Jonsson: Skrives eller skrivs? Något om verbets s- och es-former
95 Lars Bleckert: Aspekter på nusvensk diftongering
96 Jan Anward: Svenskans ordföljd – kontextanpassning och kontrast
97 Stig Eliasson: Generativ fonologi, morfofonemik och svenskans [š] och [ç]
98 Mikael Reuter: Kvantitetsförhållanden i helsingforssvenskan
99 Leif Nyholm: Ändelsevariation i helsingforssvenskan
100 Per Linell: Fonem eller underliga representationer? Om argument för en konkret(are) fonologi
Svenskans beskrivning 8 (1974)
Svenskans beskrivning, 8: förhandlingar vid Sammankomst för att dryfta frågor rörande svenskans beskrivning 8: Lund [20–21 april] 1974: med register till Svenskans beskrivning, vol. 1–8, utg.: Christer Platzack (1974).
101 Erik Andersson: Tidsadverbial och syntaktisk struktur
102 Lars-Gunnar Andersson: Om bisatser i svenskan
103 Robert Bannert: Kvantiteten i svenskan: en av de fonetiska mekanismerna med betydelseskiljande funktion
104 Roger Broo: Tvåspråkighet och språkgruppsidentitet
105 Gösta Bruce: Tonaccentregler för sammansatta ord i några sydsvenska stadsmål
106 Jan Einarsson: Projektet Talbanken
107 Eva Gårding: Sandhiregler för svenska konsonanter
108 Eva Gårding, Robert Bannert, Ann-Christine Bredvad-Jensen, Gösta Bruce & Kerstin Naucler: Talar skåningarna svenska?
109 Åke Hansson: Forskningsprojektet Etermediernas språk
110 Rolf Hedquist: Om citationstecken
111 Jerker Järborg: Grafotax i ordledsanalys
112 Arto Kirri: Diatesstudier i svenskt talspråk
113 Anne-Marie Londen: Det litterära talspråket. Om prosadialogens form och funktion
114 Anders Löfqvist: Subglottalt tryck och tonaccenter
115 Christer Platzack: Substantivsjuka och hörförståelse. En provundersökning
116 Mats Thelander: Samvariation i växlingen mellan dialekt och standardspråk. En punktundersökning
117 Carl Wilhelm Welin: Nominalfraser i sammanhängande text
Svenskans beskrivning 9 (1976)
Svenskans beskrivning, 9: förhandlingar vid nionde sammankomsten för svenskans beskrivning, Göteborg 1975, (1976).
118 Sture Allén: Språklig databehandling och särspråklig forskning
119 Jens Allwood: Några oväntade satsflätor
120 Erik Andersson: Verbfrasdeletion i svenskan
121 Lars Gunnar Andersson: Talaktsadverbial
122 Jan Anward & Per Linell: Om lexikaliserade fraser i svenskan
123 Benny Brodda: Om genitivens grundbetydelse
124 Gösta Bruce: Svenska accenter i satsperspektiv
125 Rolf Carlsson & Björn Granström: Regelbeskrivning av svenskans uttal – i ett text-till-talsystem
126 Peter Cassirer: Formerna av pronomenet de. 1. södra Sverige
127 Östen Dahl: Svensk operationell syntax
128 Björn Hammarberg & Åke Viberg: Anaforiska processer i svenskan i invandrarperspektiv – några utgångspunkter
129 Rolf Hedquist: Pronomen som övertalningsmedel
130 Staffan Hellberg: Bestämd form pluralis
131 Anne-Marie Thunberg: Samhällets krav på utforskning av svenskan
Svenskans beskrivning 10 (1977)
Svenskans beskrivning, 10: förhandlingar vid tionde Sammankomsten för att dryfta frågor rörande svenskans beskrivning, Uppsala 1977 (1977).
132 Karin Aijmer: Partiklarna ju och väl
133 Sture Allén: Morf-o-log-i och poly-sem-i
134 Jens Allwood: Om analys av kommunikationsverb
135 Gösta W. Berglund & Sven O. Hultgren: Dialekttalande elever i övre Dalarna – några resultat från två empiriska
undersökningar
136 Stina Borgstam: Nog är tillräckligt
137 Björn Hammarberg: Svenskan i ljuset av invandrares språkfel
138 Anders Holmberg: Om indirekta direktiver
139 Karl Axel Holmberg: Aktionsart, aspekt och aktionalitet
140 Nils Jörgensen: Studium över textbyggnaden i talad svenska
141 Godelieve Laureys: Adverbialet som parameter för situationell språkvariation
142 Anders Löfqvist: Artikulatorisk programmering – några data kring svenska obstruentkombinationer
143 Robert Mcallister: Tense-lax oppositionens fysiologiska bas i svenskans rundade vokaler
144 Alvar Nyqvist Goës: Svensk ordton och ordaccent (stress) helt förutsägbara?
145 Antti Pitkänen: Semantiska aspekter på bruket av genitiv och dess omskrivningar i nusvenska
146 Taina Pitkänen: Nominal stil
147 Bo Ralph: Individuell och kollektiv variation
148 Marketta Sundman: Om utebliven subjektivering i svenskan
149 Åke Viberg: Svenskan i språktypologiskt perspektiv
Svenskans beskrivning 11 (1979)
Svenskans beskrivning, 11: förhandlingar vid Sammankomst för att dryfta frågor rörande svenskans beskrivning 11, Stockholm 1978, utg. av Olle Josephson (1979).
150 Karin Aijmer: Några talaktsfunktioner hos adverb i svenskan
151 Robert Bannert: Ett markeringssystem för prosodi i uttalsundervisningen
152 Östen Dahl: Några tankar om kvantitet och andra prosodiska drag i svenskan
153 Eva Ejerhed: Verb-partikel-konstruktionen i svenska: syntaktiska och semantiska problem
154 Britt-Louise Gunnarsson: En metod att mäta begriplighet hos lagtext
155 Eva Gårding: Satsintonation i svenska
156 Rolf Hedquist: Om adjektivets komparation
157 Gunnel Källgren: Innehåll i platsannonser – en texlingvistisk fallstudie
158 Jonas Löfström & Kerstin Palmgren: Om innehållskategorier i talspråk – exemplet orsak–verkan
159 Antti J. Pitkänen: Om dependens i nominalfältet i belysning av binominala genitiviska hypotagmer i nutidssvenskan
160 Christer Platzack: Kontextens roll för verbets betydelse
161 Bo Ralph: Primitiva verb i svenskan
162 Hans Strand: Reportage i morgon-, kvälls- och veckotidningar. Om uppläggningen av en kvantitativ stilundersökning
163 Jan-Ola Östman: Om svenskans talarattitydsadverbial
Svenskans beskrivning 12 (1981)
Svenskans beskrivning, 12: förhandlingar vid Sammankomst för att dryfta frågor rörande svenskans beskrivning 12, Umeå 1980, utg. av Sigurd Fries och Claes-Christian Elert (1981).
164 Mirja Saari: Finlandssvenskan i funktionellt perspektiv
165 Ingegerd Nyström: Finlandssvenska eller rikssvenska för finskspråkiga studerande?
166 Eva Wigforss: Invandrarbarns språkliga situation i Sverige
167 Christer Platzack: Projektet ”en svensk referensgrammatik”
168 Sven Platzack: En kontextgrammatisk beskrivning av svenskan
169 Gösta Bruce: Om prosodisk koppling i svenska
170 Benny Brodda: De grundläggande principerna för svensk avstavning
171 Sven-Göran Malmgren: Att definiera adjektiv
172 Matti Rahkonen: Tre typer av rumsadverbial i svenskan
173 Åke Viberg: Kognitiva predikat i svenskan. En inledande analys
174 Jan Svensson: Hävdade propositioner som segmenteringsenhet vid textanalys
175 Britt-Louise Gunnarsson: En pragmatisk textanalys
176 Bo Ralph: Hur mycket fackspråk är fackspråk?
177 Per Linell: Svenska anakoluter
178 Ingegerd Nyström & Mirja Saari: Presentation av projektet äldre nysvensk syntax
179 Leif Nyholm: Vårdat talspråk – Variationsmönster i Helsingfors
180 Lars-Gunnar Andersson: Killar och tjejer, farser och morser – om sociolingvistik på innehållsplanet
181 Kerstin Nordin: Manligt och kvinnligt i talat offentligt språk
182 Birgitta Hene: En presentation av projektet Populära böcker för flickor och pojkar. En jämförande språklig analys
183 Eva Aniansson: Skolelevers känslighet för regionala språkskillnader
Svenskans beskrivning 13 (1982)
Förhandlingar vid Trettonde sammankomsten för att dryfta frågor rörande svenskans beskrivning, Hanaholmen 1981, utg. av Mirja Saari och Marika Tandefelt (1982).
184 Sture Allén: Om förändringar i svenskan sedan 1950
185 Lars Huldén: Om det finlandssvenska poesispråkets utveckling sedan 1950
186 Mats Thelander: Språklig variation och förändring – om sociolingvistiska metoder att belysa språkets nutidshistoria
187 Erik Andersson: Om gränsen mellan huvudsats och bisats i svenskan
188 Lars-Gunnar Andersson: Språk och arbete
189 Eva Aniansson: En morfologisk variabel i två generationer i Eskilstuna
190 Benny Brodda: Yttre kriterier för igenkänning av sammansättningar
191 Olle Engstrand & Lennart Nordstrand: En fonetisk nytolkning av svenskans /h/
192 Olle Hammermo: Situationella skillnader i skolbarns talspråk
193 Elisabeth Helenelund: Om meningarna i Muminserien och Kalle Anka
194 Berit Holmqvist: Arbetsrutiner och språkfunktioner
195 Karin Holstius: Syntax och suggestion i reklamspråket, med transformationsgrammatisk analys av några meningsfragment i reklamtext
196 Ulla Kotsinas: Kommer papper på kyrka. Lokativa prepositioner i invandrarsvenska
197 Kari Leinonen & Antti J. Pitkänen: Tammerforssvenska. Om bakgrunden till en fonetisk kartläggning av en sekundär finlandssvensk språkgemenskap
198 Ann-Christine Leppänen & Ylva Lindholm: Tvekan och pauser hos tvåspråkiga
199 Jonas Löfström: Innehållskategorier i samtal i Göteborg
200 Bengt Nordberg: Vad händer med adjektivets ändelsekomparation?
201 Kerstin Nordin Thelander: Variation i politiskt ordförråd
202 Leif Nyholm: Vara tvungen, måsta och mådas – tre regionala och talspråkliga nivåer
203 Gun Oker-Blom: Amerikasvenskan i Hamilton, Kanada
204 Antti J. Pitkänen: Om feltyper hos finskatalande elever med svenska som andra / främmande språk
205 Irma Sorvali: Tentamenssvenska
206 Marika Tandefelt: Helsinge som språkmiljö förr och nu
207 Tuomo Tevajärvi: Indefinita personsubjekt i ledartexter
208 Anna Wiberg: Vad betyder ordet samhälle? En studie rörande tolkning av ett vagt och mångtydigt ord i modern svenska
Svenskans beskrivning 14 (1984)
Svenskans beskrivning, 14: Lund 1983, utg. av Gösta Bruce, Lena Ekberg, Nils Jörgensen och Thore Pettersson (1984).
209 Lars-Gunnar Andersson: Stolpe in – stolpe ut
210 Gunilla Anderman: Def : S. ”Att”-satser och infinitivkonstruktioner som definita nominalfraser i svenskan
211 Anders Holmberg: Om reflexiva och andra enklitiska pronomina
212 Gunnel Källgren: HP-systemet som genväg vid syntaktisk märkning av texter
213 Karin Aijmer: Bruket av preteritum som fatisk markör
214 Olle Hammermo: Språkindex: datareduktion med hjälp av faktoranalys
215 Eva Aniansson: Om ett språkindex’ roll i en språksocial beskrivning
216 Kristina Svartholm: Svenska som målspråk för döva – presentation av ett projekt (RJ82/54)
217 Linda Jönsson: Vuxnas försök att överföra komplex information till barn
218 Åsa Brumark, Lennart Hellspong & Karin Junefelt: En modell för talgester
219 Diana Krull: Vokalkontextens roll vid perception av klusilers artikulationsställe
220 Francisco Lacerda: Acoustic description of Swedish
221 Reinert Kvillerud: Rytmisk förnamnsstruktur i svenskan. Typer och problem
222 Gunnel Clark: Rim utan reson? – Om accentdistributionen i svenskan
223 Lars-Gunnar Andersson & Per Lindblad: Kraftuttryck och intonation
224 Malgorzata Litak: Svårigheter som polska studenter har vid svenska tempusformers användning – en analys av tempusfel hos polska svenskstuderande
225 Ulla-Britt Kotsinas: Kommer, stanna, slut. Om aspektmarkörer i invandrarsvenska och pidginspråk
226 Irma Sorvali: Svenska språket och översättningsvetenskap
227 Åke Viberg: Fysiska kontaktverb i svenskan. En skiss.
228 Anna Malmberg: Kommunikativ stil i urban miljö – några preliminära resultat
229 Kristina Nikula: Dialekt och högsvenska i offentliga sammanhang. Språket i kommunfullmäktige i Närpes
230 Madeleine G. Randquist: Att tala nordistiskt. Några karakteristiska drag hos svensk nordistik och dess texter
231 Inga-Britt Lindblad: Syntax och stil i lokalradiospråk
232 Gunilla Hellström: Argumentationsteknik i tidningsledare
233 Lars Melin: Kommatering – normer och regler
234 Margareta Westman: Standardnormen i skriftspråk
Svenskans beskrivning 15 (1985)
Svenskans beskrivning, 15: förhandlingar vid Sammankomst för att dryfta frågor rörande svenskans beskrivning, Göteborg den 11–12 oktober 1985, utgivna av Sture Allén (1985).
235 Tor Hultman: Skolan och svenskans beskrivning
236 Bengt Loman: Svenskans beskrivning under de år som gått
237 Ulf Teleman: Historien och språkhistorien
238 Viveka Adelswärd: Förhållandet mellan kontext och språkbruk – om uttryck för positiv värdering i rättegångar
239 Karin Aijmer: Vad man ej klart kan säga – om vaghetsmarkörer
240 Erik Andersson: Om komparativa bisatser i svenskan
241 Olli Blåberg: Svensk substantivböjning i BETA
242 Gösta Bruce: Fonologiska regler för elliptiskt tal
243 Gunilla Byrman: Graviditetsuttryck – kännedom, bruk och attityder
244 Eva Ejerhed: En ytstrukturgrammatik för svenska
245 Lena Ekberg: Abstrakta övergångsfraser: lexikaliseringsgrad och semantiska arketyper
246 Eva Gårding & David House: Frasintonation, särskilt i svenska
247 Solveig Hammarbäck: ”Dålig i svenska” – om skrivutveckling hos några gymnasieelever
248 Gábor Harrer: Prosodiska strukturer i svenskans ordförråd
249 Dieter Huber: Tonal features in speech synthesis
250 Sirpa Koiranen: Två experiment med ordförrådet i musikrecensioner
251 Ulla-Britt Kotsinas: Invandrarsvenska och språkförändringar
252 Hans Kuhn: Genustilldelning hos främmande ord
253 Pirjo Kukkonen: Beskrivning av ett semantiskt fält
254 Caroline Liberg: Språkvetenskap och stavning, en historisk tillbakablick
255 Carl-Erik Lundbladh: Relativ superlativ
256 Sven-Göran Malmgren: Om utelämning av hjälpverbet ha i förbindelse med supinum
257 Christina Melin: Svenskan i finländska ordböcker
258 Kerstin Norén: Partikelverb – är det något särskilt?
259 Harry Perridon: Om svenska verb
260 Christer Platzack: Syntaktiska förändringar i svenskan under 1600-talet
261 Kristian Ringgaard: Flektionssystemets forenkling og middelnedertysk
262 Mirja Saari: Meningslängd och förekomsten av olika satstyper
263 Jean-Michel Saury: Negative affixes in Swedish
264 Beata Schmid: Alternativa analyser för svensk prosodi: metrisk fonologi och CV-fonologi
265 Klaus Schubert: Svenskan som ett möjligt målspråk i halvautomatisk översättning
266 Sören Sjöström: Prepositionen i svenskan – öppen eller sluten ordklass?
267 Hans Strand: Språk- och samhällsförändring. Några metodfunderingar
268 Göran Strömqvist: Om klasslärarmetodik och svenskans beskrivning
269 Elisabet Törnudd-Jalovaara: Skall i Markusevangeliet 1917 och 1981
270 Åke Viberg: Hel och trasig. En skiss av några verbala semantiska fält i svenskan
Svenskans beskrivning 16 (1988)
Volym 1
271 Kurt Johannesson: Den klassiska retoriken och svenskan
272 Bengt Nordberg: Samtal i institutionella miljöer
273 Margareta Westman: Åsikter om svenskt språkbruk
274 Elisabeth Ahlsén: Referensstrategier i svenskan hos afatiker och andraspråksinlärare
275 Karin Aijmer: Tyck inte så mycket – om användningen av verbet ”tycka”
276 Jens Allwood: Om det svenska systemet för språklig återkoppling
277 Gunilla Anderman: Upp med dig! Om det som inte står i texten
278 Judith Chrystal: Det primära bruket av engelska i svenska tidningstexter. Strategier och funktioner
279 Gunnel Clark: Den ser god ut, men smakar den gott?
280 Barbro Ehrenberg-Sundin: Krav som styr utformningen av myndigheters föreskrifter
281 Claes-Christian Elert: Förändringar i svenskt uttal under de senaste hundra åren
282 Birgitta Garme: Hur gör elever när de skriver?
283 Britt-Louise Gunnarsson: Texter i ett föränderligt samhälle
284 Birgitta Hene: Attributiv ålder och predikativ glädje – om personbeskrivande adjektivs syntaktiska funktion
285 Göran Huss: De olika nordiska språkens förhållningssätt till internationella lån. Några exempel från idrottsterminologin
286 Karin Junefelt: Registerregistering eller att särskilja närbesläktade register
287 Sirpa Koiranen: Verbalisering i språkspelen musikrecensioner
288 Ulla-Britt Kotsinas: Rinkebysvenskan – en dialekt?
Volym 2
289 Mona Lansfjord: Elevers språkliga utveckling i gymnasieskolan
290 Kenneth Larsson: Disposition av propositioner. En texttyps förändring: motiv, genomförande samt skrivar- och läsarreaktionen
291 Mats Larsson: Översättningsstrategier för litterärt talspråk. Från tjeckiska till svenska
292 Rolf Lindgren, Diana Krull & Olle Engstrand: Akustiska studier av fonetisk variation i svenskan
293 Ulla Melander Marttala: Läkares och lekmäns begreppsvärldar. Resultat från en sociosemantisk studie
294 Eva Mårtensson: Samtal i offentligheten. Presentation av ett projekt
295 Kristina Nikula: Finlandssvenska – vad är det?
296 Kerstin Nordenstam: Avbrott och stödsignaler hos kvinnor och män
297 Lillemor Santesson: Några förändringar i svensk ortografi under 1600-talet
298 Beata Schmid: Lexikalisk fonologi och tryck i sammansatta ord i svenskan
299 Sören Sjöström: Rumsbetydelse och perspektiv
300 Siv Strömquist: Rörligt eller rörigt? Om ett experiment kring textstrukturen i ett antal elevuppsatser
301 Sven Strömqvist: Svenska i ett ontogenetiskt perspektiv – med särskild hänsyn till personliga pronomen
302 Inga Söderblom: Språkspel i Torsten Ekboms romaner
303 Elisabet Törnudd-Jalovaara: Distansformen skulle
304 Elsie Wijk-Andersson: Flertydiga bara-fraser
305 Håkan Åbrink: Här är jag nu – om spatio-temporala markörer i talspråket
Svenskans beskrivning 17 (1990)
Svenskans beskrivning, 17: förhandlingar vid Sjuttonde sammankomsten för att dryfta frågor rörande svenskans beskrivning, Åbo den 18–19 maj 1989, utgivna av Erik Andersson och Marketta Sundman (1990).
306 Erik Allardt: Svenskan som minoritetsspråk i Finland i ett jämförande perspektiv
307 Staffan Hellberg: Uppmaningarnas syntax och direktiva satsers betydelse
308 Per Linell: Samtalets praktik och talspråkets grammatik
309 Görel Bergman-Claeson: Språkligt perspektiv på debatten om atomvapen
310 Eva Bergner & Elisabeth Nylund: Något om valet mellan s-passiv och kopulapassiv
311 Juhani Birn: Strikt ytbaserad processyntax
312 Judith Chrystal & Mats Eriksson: Att bygga hus och dansa tango. Om innehållsobjekt i svenskan
313 Britt-Louise Gunnarsson: Makrotematiska och pragmatiska mönster i medicinska artiklar
314 Birgitta Hene: Barns ordförklaringar – och ordböckers
315 Helena Jarl: Gammalt och nytt i predikospråket. En undersökning av radio/teve-sända högmässor 1939–84
316 Ulla-Britt Kotsinas: Ordbildning i slangspråk
317 Roger Källström: Om nominalfrasintern kongruens i svenskan
318 Sven Lange: Databaser för nordisk ljudutveckling
319 Hanna Lehti-Eklund: Topikmarkörer i äldre svenska: form och funktioner
320 Pirkko Lilius: Meningsfragment eller lösa fundament?
321 Anne-Marie Londen: Topik och tematik i litterär dialog
322 Björn Melander: Kunskapsvärldarnas variation. Resultat från en kognitiv analys av facktexter
323 Ulla Melander Marttala: Sänka i olika nivåer. Från ett test av intensionsdjup
324 Gunvor Nilsson: Varför finns det fler aktig-ord i skönlitterära texter som är översatta till svenska än i texter som är skrivna på svenska?
325 Kerstin Nordenstam: Om va och vet du i privatsamtal
326 Marianne Nordman: Metaforer i facktext. Om metoder och problem
327 Harry Näslund: Något om identitetsrelationer i svenska facktexter under 1900-talet
328 Magnus Olsson: De svenska räkneordens morfonologi
329 Thore Pettersson: Varför barnet inte kan vara latt
330 Taina Pitkänen-Koli: Om klassificering av verb enligt systemlingvistik. Analys av några svenska skönlitterära texter
331 Lillemor Santesson: När passivt supinum blev accepterat av grammatikerna
332 Jan Svensson: Språkbruksförändringar i den politiska offentligheten
333 Mats Thelander: Bidrag till nysvensk textbank på data
334 Seija Tiisala: Naturligtvis – från ord till suffix
335 Elisabet Törnudd-Jalovaara: Skall och negation
336 Siv Vesterbacka: Ett språkbadsförsök i svenska i Vasa
337 Åke Viberg: Svenskans lexikala profil
338 Håkan Åbrink: I språkets ikoniska rum
339 Anna-Lena Østern: Effekter av ett pedagogiskt program för utveckling av språklig medvetenhet hos sexåringar i urban tvåspråkig miljö i Finland
Svenskans beskrivning 18 (1991)
Svenskans beskrivning 18: Förhandlingar vid Artonde sammankomsten för svenskans beskrivning, Uppsala den 25–26 oktober 1990, utgivare: Mats Thelander (1991).
340 Bo Ralph: Strömningar inom ordforskningen
341 Christer Platzack: Nutida svensk syntaxforskning: en internationell angelägenhet
342 Barbro Söderberg: Olika perspektiv på textstudiet
343 Auli Hakulinen: Kan man tala om en struktur i dialogen?
344 Juhani Birn: Diskontinuerlighet som strukturenlig företeelse
345 Benny Brodda: En beskrivningsmodell för svenskans nominalfraser
346 Åsa Brumark: Om referens och informationsstruktur i direkt närkommunikation
347 Kersti Börjars: De svenska nominalfrasernas beskrivning
348 Judith-Ann Chrystal: Bodybuilder eller kroppsbyggare. Om valet av inlåningsstrategi
349 Ulla Ekvall: Könsskillnader i ett folkligt växtnamnsskick
350 Martin Gellerstam: Om regler för betydelsebaserad avstavning
351 Hans Götzsche: Non-Formal Analyse i svensk og nordisk syntaks
352 Solveig Hammarbäck: Lika illa som förut? Om skrivutveckling i skolan och efteråt
353 Anna Helga Hannesdóttir: Språkprovens funktion i äldre svenska ordböcker
354 Lisa Holm: Satsadverbial eller sättsadverbial?
355 Hans Jonsson: Sfären ”estetiskt tilltalande” i svenskan
356 Karin Junefelt: Moder Svea och hennes barn. Eller en studie i sociokulturell inskolning genom mor–barndialoger
357 Gunnel Källgren: Storskaligt korpusarbete på dator. En presentation av SUC-korpusen
358 Sven Lange: Om ordval och synonymik i äldre texter
359 Hanna Lehti-Eklund: Iakttagelser av syntaxen i samtal
360 Inga-Britt Lindblad: Attitydmarkörer i nyhetsspråk. En studie av talarattitydsadverb i nyhetsrapporteringen efter Tjernobyl-olyckan
361 Anne-Marie Londen: Om deltagarroller och topikutveckling
362 Carl-Erik Lundbladh: Processverb med tillståndsbetydelse
363 Sven-Göran Malmgren: Om predikativ som fundament
364 Björn Melander: Samspel mellan referensstruktur och kognitivt innehåll i svenska facktexter
365 Ulla Melander Marttala: Ämnesstruktur i ett läkar–patientsamtal
366 Marianne Nordman: Facktextförfattaren och hans synvinkel
367 Harry Näslund: Teman med variationer. Om identitetsrelationer i meningsinledningar i svenska facktexter
368 Amelie Oestreicher: Textbearbetning i dagspressen – en undersökningspresentation
369 Inga-Britt Persson: Synpunkter på semantiskt-lexikal kodning enligt ”Parallel Distributed Processing”
370 Eva Strangert: När, var och hur pauserar man i uppläst tal?
371 Anna Sågvall Hein & Christian Sjögreen: Ett svenskt stamlexikon för datamaskinell morfologisk analys. En översikt
372 Håkan Åbrink: Talspråkseget i stockholmsspråket under hundra år
Svenskans beskrivning 19 (1992)
Svenskans beskrivning 19: Förhandlingar vid Nittonde sammankomsten för svenskans beskrivning, Stockholm den 2–3 april 1992, utgivare: Staffan Hellberg (1992).
373 Mirja Saari: Kommentar till ett samtal: topikstruktur och sociala konventioner
374 Jan Svensson: Kommentar till ett samtal
375 Jens Allwood: Kommentar till ett samtal: kommunikativ verksamhetsanalys
376 Viveka Adelswärd: Den första älgen. Om strukturen i en typ av narrativ
377 Gunilla Byrman: Födelseannonsen i dagstidningar
378 Margit Bönnemark Myrman: Förenade possessiva och demonstrativa pronomen i svensk skönlitteratur och i översättningar till svenska från engelska
379 Mats Carlvik: Presentation av PC-tagger, mjukvara under utveckling
380 Judith-Ann Chrystal & Ulla Ekvall: Kan du skicka på saltet? Några synpunkter på på
381 Gunnar Eriksson: Automatisk ordklassdisambiguering med hjälp av statistik
382 Erland Gadelii: Relationen mellan morfologisk-syntaktisk variation och ”huvudskapsparametern” i svenska
383 Hans Götzsche: Syntaxen i några 1800-talsöverssättningar till svenska från danska
384 Patric Hadenius: Pausplatser: positioner för tankar i skrivarbetet
385 Olle Josephson: Folkrörelser och berättarstil
386 Mirja Kalin: Om bedömningar av att lyckas eller misslyckas i ett samtal
387 Hanna Lehti-Eklund: Användningen av partikeln nå i helsingforssvenska samtal
388 Pirko Lilius: Om de främmande ordens funktioner i 1700-talssvenska
389 Anne-Marie Londen: Janni kom ju dit kom int han. Om att minnas tillsammans – några preliminära iakttagelser
390 Sven-Göran Malmgren: Om tonaccent i centralsvenskt standardspråk – och i svenska ordböcker
391 Ulla Melander Marttala: Kommentarer till det egna samtalet
392 Lars Melin: Textbindning och läsbarhet
393 Kristina Nikula: Vad hörde Filifjonkan? Problem vid analysen av betydelse
394 Kerstin Norén: Att sätta samman eller sammansätta. Ett försök till klassificering av svenska flerledade (verb)uttryck ur lexikologisk synvinkel
395 Maria Ohlsson: Konserver, pistol eller mattant? Om skolelevers sätt att utveckla och avveckla förslag
396 Sören Sjöström: Spatiala verb, transitivitet och primära semantiska roller
397 Solveig Strömman: Fackslang hos svenskspråkiga i tvåspråkiga företag
398 Barbro Wallgren: Vi är uppsagda förvaltare men vad skall vi göra? En jämförelse mellan två mycket lika olika predikningar
399 Åke Viberg: Språkutveckling i förskolan och skolan. Svenska som första- och andraspråk fröm 6 till 16 års ålder
400 Elsie Wijk-Andersson: Varför utelämnas inte adjektivets bestämda artikel?
Svenskans beskrivning 20 (1994)
Svenskans beskrivning 20: Förhandlingar vid Tjugonde sammankomsten för svenskans beskrivning, Umeå den 2–3 december 1993, utgivare: Anders Holmberg och Kent Larsson (1994).
401 Gösta Bruce: Prosodisk strukturering i dialog
402 Godelieve Laureys: Det svenska språket i ett europeiskt perspektiv
403 Christer Platzack: Svensk syntax i nordisk belysning
404 Viveka Adelswärd: Kvartssamtalets karaktärsrepertoar
405 Christian Ahlskog: Läsprocessen för text-och-bild i upplagsverk
406 Barbro Allardt Ljunggren: Finlandssvenskar i Sverige – bemötande och språklig anpassning
407 Roger Andersson: Lasta, lossa och gå på dagis – något om språket på AB Storstockholms Lokal trafik
408 Lisa Christensen: Valet av framtidsuttryck i svenskan
409 Peter Czigler: Hur lång är egentligen en ”lång” konsonant?
410 Lena Ekberg: Slutpunktsfokus i svenskan
411 Mats Eriksson: Anföringens funktion i ungdomars berättelser
412 Ingegerd Fries: Hjälpverbet skall i NT 81: modalt eller temporalt?
413 Nils Granberg: Inlärningsstrategier – vägen till språkbehärskning?
414 Hans Götzsche: Svenska decimaltermer och pseudodecimaltermer
415 Patric Hadenius: Tidsaspekter på våra språkliga enheter
416 Katharina Hallencreutz: Särskrivning och andra skrivningar i elevspråk
417 Taina Juurakko: Prepositionsverb i finskspråkiga gymnasisters inlärarsvenska
418 Outi Järvi: ”Klicka på OK” – en undersökning om verbala uttryck i datorernas grafiska användargränssnitt
419 Merja Koskela: Naturvetenskap på svenska – finns det? Problem vid korpusval för en fackspråksundersökning
420 Gunnel Källgren: Några icke-lingvistiska aspekter av arbetet med SUC
421 Uile Kärk-Remes: Från svenska till svenska
422 Jan Lindström: Repetition som ikon. Tre analogier mellan form och innehåll
423 Lars Melin: Specifikation
424 Christina Melin-Köpilä: Om provinsialismer i svenskt elevspråk
425 Karita Mård: Att testa tidig andraspråksförståelse hos finska språkbadsbarn
426 Kristina Nikula: Namn i text
427 Kerstin Nordenstam: Symötet som talsituation
428 Kerstin Norén: Lexikalisk polysemi som en källa till synonymi
429 Amelie Oestreicher: Fakta och citat – ett viktigt motsatspar i nyhetstexter
430 Görel Sandström & Anders Holmberg: Ett polysyntetiskt drag i nordsvenska
431 Anders Sigrell: Underförstådda argument och retorisk effekt
432 Marketta Sundman: Species i jämförande perspektiv: svenska och finska
433 Ulf Teleman: Var går gränsen mellan huvudverb och hjälpverb?
434 Ljuba Veselinova: Deskriptiv analys av verbet lämna i svenskan
435 Elsie Wijk-Andersson: Bestämdhetsmarkering och bestämdhetsgivning
Svenskans beskrivning 21 (1996)
Svenskans beskrivning 21: Förhandlingar vid Tjugoförsta sammankomsten för svenskans beskrivning, Helsingfors den 11–12 maj 1995, utgivare: Ann-Marie Ivars (1996).
436 Kenneth Hyltenstam: Svenskan, ett minoritetsspråk i Europa – och i världen?
437 Jan-Ola Östman: Östersjöeuropa i ett pragmatiskt grepp
438 Merete Mazzarella: I Snellmans skugga – den finlandssvenska memoartraditionen
439 Görel Bergman-Claeson: Vart tog vi vägen? En jämförelse mellan pronomenanvändningen i EU-debatten och i 1950-talets atomvapendebatt
440 Ellen Bijvoet: Rolig, snäll och mycket lat. Om språkattityder bland svenskar, finnar och sverigefinnar
441 Ulla Ekvall: ”Kan du inte skriva så här i stället?”
442 Clary Fant: Kommunikation och ledarskap. Oenighet i samtal mellan chef och medarbetare
443 Nils Granberg: Kvalitativa undersökningsmetoder i en studie av några andraspråksinlärare
444 Maria Green-Vänttinen: Hej vi har int merirosvo på vårt lag. Kodväxling och lån i tvåspråkiga barns samtal
445 Gabor Harrer: Prosodi och gehör
446 Erika Helling: Frågan som strategi i argumentativa sekvenser
447 Per Holmberg Stilvalör – horunge eller kärleksbarn?
448 Taina Juurakko: Lokala, temporala och verbdependenta prepositioner i finskspråkiga gymnasisters inlärarsvenska
449 Pirjo Kukkonen: Relevans i TV- och filmöversättning
450 Hans Landqvist: Om ansökan om skuldsandering stadgas i 8 kap. Svenskt författningsspråk i Sverige och Finland
451 Jan Lindström: Njae… problem och problem. Om x och x-responser i svenskan
452 Lars Melin: Texter efter tio år med DTP
453 Veikko Muittari: Kvantitativ analys av verb i infödda talares och finska inlärares svenska
454 Catrin Norrby: Vad är en berättelse – egentligen?
455 Nina Puuronen: Språkliga uttryck för dynamiska begrepp
456 Carita Rosenberg-Wolff: Om prosodisk organisering av emfas i ett finlandssvenskt valtal
457 Anders Sigrell: Vad är underförstått? Ett förslag till typologi för det underförstådda
458 Jan-Peter Stenvall: Konstruktioner med formellt subjekt i äldre respektive modern grammatik
459 Margareta Svahn: Hora och horbock, fladdermus och velourpenis. En jämförelse mellan nedsättande ord på kvinnor och på män
460 Jan Svanlund: I döda metaforers sällskap
461 Bosse Thorén: Pedagogik versus fonologi beträffande vissa prosodiska drag i svenska
462 Seija Tiisala: Mellan latin och lågtyska. Svenskans ställning i hansatidens Sverige–Finland
463 Kjell Weimer: Grundtonsförloppet i sammansatta ord i finlandssvenskt högspråk
464 Elsie Wijk-Andersson: ((d)en) första(-)plats(en)
465 Alexander Zjeltuchin: Språkkontakt i 1500-talets svenska ortografi
466 Håkan Åbrink: Radiopratarens ethos
Svenskans beskrivning 22 (1997)
Svenskans beskrivning 22: Förhandlingar vid Tjugoandra sammankomsten för svenskans beskrivning, Lund den 18–19 oktober 1996, utgivare: Gisela Håkansson (1997).
467 Frøydis Hertzberg: Forholdet språkforskning – språkundervisning
468 Inger Lindberg: Svenska som andraspråk – ett mångfasetterat ämne med rötter i flera discipliner
469 Jan Einarsson: Barns språk i klassamhälle
470 Ulla Ekvall: Att skriva en berättelse för jämnåriga. Elevers medvetenhet om genrekrav och mottagaren
471 Catrin Norrby: Berättelseannonsering i vardagssamtal
472 Lena Ekberg: Diskursiva och syntaktiska mönster i återberättelser hos invandrarbarn i Rosengård
473 Ann Cederberg: Tysta elever kommer till tals
474 Björn Melander: Ordstudier i svensk gymnasistprosa
475 Maria Ohlsson: Gymnasister analyserar en enkät. Om en ny typ av skrivuppgift i det nationella provet i svenska
476 Åke Pettersson: Blev gymnasisterna bättre skribenter mellan 1984 och 1995?
477 Anna-Malin Karlsson: Textnormer i och utanför skolan – att skriva insändare på riktigt och på låtsas
478 Christina Korkman: Vilka språkdrag lyfter en faktoranalys fram i finskdominerade tvåspråkiga och enspråkigt svenska elevers uppsatser?
479 Timo Neuvonen: Valet mellan de olika passiva konstruktionerna i svenskan med speciell hänsyn till bruket i studentuppsatser
480 Catharina Nyström: Några provuppsatser och deras författare
481 Kerstin Nauclér & Eva Magnusson: Longitudinell undersökning av läs- och skrivförmågan från förskolan till gymnasieskolan
482 Lars Melin: Högläsning och tyst läsning
483 Gunilla Byrman: Korrekturläsning – en ögonöppnare?
484 Gunnar Tingbjörn: Svenska som andraspråk – inget sekundaämne
485 Ingegerd Enström & Margareta Holmegaard: Litteraturläsning och ordinlärning i svenska som andraspråk i gymnasieskolan
486 Sirpa Koiranen: Att lära sig ord. Om utvecklingen av några finländska ekonomiestuderandes ordförråd.
487 Pirjo Söderholm: Om svenska språket som undervisningsämne i finska skolor samt om svenska läseböcker som undervisningsmaterial
488 Björn Hammarberg: ASU-korpusen, en longitudinell korpus av vuxna inlärares svenska
489 Karin Naumann: Svenska som främmande språk i Schweiz
Svenskans beskrivning 23 (1999)
Svenskans beskrivning 23: Förhandlingar vid Tjugotredje sammankomsten för svenskans beskrivning, Göteborg den 15–16 maj 1998, utgivare: Lars-Gunnar Andersson, Aina Lundqvist, Kerstin Norén, Lena Rogström (1999).
490 Catharina Grünbaum: Nya vägar för språkvården i tidningarna
491 Lars Ahrenberg: Precedenser vs. positioner för beskrivningen av svenskans ledföljd
492 Kaisa Alanen: Prepositionen på vid prepositionsobjekt
493 Ulla Börestam Uhlman: – Om jag helt enkelt då spör… Interskandinaviska intervjuer i etermedia
494 Ann Cederberg: Att förbereda eller inte förbereda, det är frågan
495 Judith-Ann Chrystal & Ulla Ekvall: Planering och revidering i skolskrivande
496 Karin Ekberg: ”Man hade först nån slags klump med text…” Teknikstudenter skrivtränar med stöd av ett webbverktyg, Web Course Tool
497 Lena Ekberg: Användningen av komplexa predikat hos invandrarbarn i Rosengård
498 Elisabet Engdahl: ”Det var det ingen som ville” – om spetsställningens form, funktion och restriktioner i svenska
499 Mats Eriksson: Om konstruktion av åldersidentitet i samtal
500 Maria Fremer: Du som generisk referens i samtal
501 Maria Green-Vänttinen: Icke-stödjande uppbackningar i samtal
502 Britt-Louise Gunnarsson & Kristina Jämtelid: Översättning och parallellskrivning – flerspråkig textproduktion inom ett internationellt storföretag
503 Hans Götzsche: Om satsadverbial i svenska
504 Tiina Haapakangas: Historier eller historia? Att popularisera historia
505 Håkan Hanson: Kan du garantera att det blir fred nu? Om studiosamtalets metodik och struktur
506 Gunilla Jansson: Att inleda en argumentation. Mönster och strategier i inledningar i debattinlägg hos en grupp iranska studenter
507 Riitta Kosunen: Sammanfattningsstrategier hos andraspråksinlärare
508 Mikko Kuronen: Prosodiska särdrag i göteborgska
509 Hans Landqvist: Genreschema och makrostruktur. Om form och innehåll i nutida svenskspråkiga lagtexter
510 Hanna Lehti-Eklund: Om språkbadssamtal i Helsingforsregionen
511 Per Lindblad & Sture Lundqvist: Produktionen av svenska framtungskonsonanter – metodaspekter, rön och hypoteser
512 Camilla Lindholm: Hur ämnen behandlas som känsliga i samtal mellan läkare och patient
513 Yvonne Lindqvist: Skönlitterära översättarstrategier för hög- och lågprestigelitteratur – en syntaktisk analys
514 Anna Lindström: Om deltagarperspektiv i samtalsanalys. Exempel från samtal i hemtjänsten
515 Ulla Melander Marttala: Att beskriva medicinska symtom Ja kan vakna på nätterna å har värk…
516 Lars Melin: Textbindning och grafisk form
517 Timo Neuvonen: Informationsstrukturella faktorer bakom bruket av passiva konstruktioner
518 Kerstin Norén: Prepositionen på i grammatik och lexikon
519 Catrin Norrby & Karolina Wirdenäs: Roller i samtal
520 Catharina Nyström: Det brokiga skolskrivandet
521 Sölve Ohlander: ”Ja, men Fritiof, elefanten, vem fick den?” Om talspråket hos Taube
522 Maria Ohlsson: Att konstruera kön. En studie av skolelever i enkönad och blandad grupp
523 Ulla Pedersen: Förlåt… Anteeksi! Om språkmöten i några finlandssvenska barnböcker
524 Henrik Rahm: Genrer och textmönster i tre dagstidningars bevakning av Sundsvallsstrejken 1879
525 Eva Reimers: Från olycksplats till gravplats – bärgningsdebatten som offentligt samtal i dagspressen
526 Gun Rooswall: ”Om de e kärlek så får de inte va patetiskt.” Ett genusperspektiv på samarbete och konkurrens i elevsamtal om diktskrivande
527 Rudolf Rydstedt: Semantiska roller som lexem
528 Emma Sköldberg: Varianter av idiom
529 Elzbieta Strzelecka: Veta varken ut eller in. Behållar-metaforen i svenska
530 Bosse Thorén: Vad tycker svenska öron om den komplementära längden?
531 Gunnar Tingbjörn: Engelska inslag i tidningarnas sportspråk
532 Orla Vigsø: Parti och väljare som diskursiva konstruktioner
533 Carin Östman: Dialogspråk i svensk skönlitteratur
Svenskans beskrivning 24 (2001)
534 Helen Andersson: Interaktionella signaler i TV:s nyhetsredovisning
535 Anders Björkvall: Svenska barnmatsförpackningar som informations- och reklambärare
536 Martina Buss: Verbanvändningen på andraspråket hos flickor och pojkar i språkbad
537 Gunilla Byrman: Leif och Lena – divisiv pakethumor
538 Rickard Domeij, Ola Knutsson & Lena Öhrman: Inkongruens och särskrivna sammansättningar – en beskrivning av två typer av fel och möjligheten att granska dem automatiskt
539 Håkan Edgren: Svenskan i EU och EU på svenska
540 Elisabet Engdahl: Valet av passivform i modern svenska
541 Kristina Jämtelid: Retoriska drag i kundbroschyrer på olika språk
542 Christina Korkman: Rysktalande invandrare och deras språk i finlandssvensk press
543 Håkan Landqvist: Hur råd och uppmaningar konstrueras och tas emot i samtal till GIC
544 Mikko Kuronen & Kari Leinonen: Fonetiska skillnader mellan finlandssvenska och rikssvenska
545 Camilla Lindholm: Men hur tror du de+e att man sku få det bortjobbat. När patienten ställer frågor till läkaren
546 Jan Lindström & Camilla Wide: Perfekt med explicit dåtidsbenämning
547 Ulla Melander Marttala: Vad är reumatism? Beskrivningar av en sjukdom
548 Björn Melander: Svenska tjänstemäns åsikter om EU-texter
549 Lars Melin: Alla dessa tecken
550 Anne Palmér: Muntlig svenska. Intervjuer med lärare och elever om talets roll i undervisning och bedömning
551 Ulla Pedersen: Soffa för mjuk, icke sover bra. Några språkdrag hos en rysk Madam
552 Jaana Puskala: De yttextuella bindningarna mellan meningar och stycken i nyhetsnotiser skrivna av studerande
553 Bengt Sigurd: Svensk språkforskning under 1900-talet
554 Inga-Liese Sjödoff: Skriftlig framställning i gymnasieskolan – didaktik, process och produkt
555 Elzbieta Strzelecka: Upp till analys! Partikeln upp i det fysiska rummet
556 Anna Ström: Hög–låg. En diskussion kring två dimensionsadjektivs semantik
557 Margareta Södergård: Interaktionen i ett språkbadsdaghem – lärarstrategier för andraspråksanvändning
558 Ulf Teleman: Ser du stjärnan i det blå? Om grammatisk beskrivning och normering
559 Anna-Lena Wiklund: Dubbelsupinums eventuella föregångare
560 Eva Östlund-Stjärnegårdh: Godkänd i det nationella provet i svenska?
561 Jan Anward: Allt du önskar kan du få? Om SAG och talspråket
Svenskans beskrivning 25 (2002)
Svenskans beskrivning 25: Förhandlingar vid Tjugofemte sammankomsten för svenskans beskrivning, Åbo den 11 och 12 maj 2001, utgivare: Marketta Sundman och Anne-Marie Londen (2002).
562 Leena Huss: Svensk–finsk språkkontakt i Sverige i dag: forskning, språkvård och minoritetskamp
563 Kaisa Häkkinen: Svenska och finska – sida vid sida i tusen år
564 Marika Tandefelt: Land skall med lag byggas – också med en språklag? Exemplet Finland
565 Marina Bergström: Referensbindningar – vad berättar de om inlärarspråket
566 Jonas Carlquist: Apotekets webbplats som hypertext – en kohesionsanalys
567 Mona Forsskåhl: Språkkontakt i slang – en materialkritisk betraktelse
568 Kyllikki Keski-Raasakka: Månne Lisa är hemma? Månne inte? Om månne i svenska skolgrammatikor och några korpusar
569 Ola Knutsson: Inkongruens i predikativ – både rätt och fel
570 Ulrika Kvist Darnell & Camilla Wide: Reflexiva partikelverb och liknande konstruktioner i sverigesvenska och finlandssvenska
571 Hans Landqvist: Alibi, muntlighet och hingstbesiktningstvång – några aspekter på svensk juridisk terminologi 1800–2000
572 Anna Lindström & Henric Bagerius: Uppmanande aktiviteter i hemtjänsten
573 Jan Lindström: Förfältet i talad svenska: en skärningspunkt mellan grammatik och interaktion
574 Peder Livijn & Olle Engstrand: Dialektal variation i svenska koronaler: experimentella observationer
575 Barbro Lundin: Långa och korta meningar i studenttexter: några tendenser i meningsbyggnaden
576 Nina Martola: Behandlingen av perfektparticip i ordböcker
577 Karin Milles: Könsneutralitet eller könsblindhet? En studie av två broschyrer från Socialstyrelsen
578 Damra Muminovic & Olle Engstrand: /r/ i några svenska dialekter
579 Maria Mörnsjö: Deklarativa V1-satser i svenskt talspråk
580 Kristina Nikula: Samspelet text–bild i en finlandssvensk dagstidning
581 Gunvor Nilsson: Hur mycket förstår patienten? En studie av textförståelse och begriplighet i läkemedlens bipacksedlar
582 Eva Olander: Fonetisk konstans och variation i orsamålets ordaccenter
583 Beatrice Silén: Frasen sån där i samspelet mellan deltagarna i helsingforssvenska samtal
584 Eva Strangert & Pär Wretling: Kvantitet i svenska dialekter i Norr-, Väster- och Österbotten
585 Ulla Stroh-Wollin: Det är något som inte stämmer – om analysen av utbrytningar
586 Eva Sundgren: Samvariation eller kaos? Om variationsmönster i ett mellansvenskt stadsspråk
587 Nina Svärd & Anders Eriksson: Har närpesdialekten ordaccent?
588 Renate Walder: Varför kan jag inte föra skruvmejseln när jag kan föra pennan? En semantisk analys av verbet föra
589 Håkan Åbrink: Företagets virtuella ansikte
590 Eva Östlund-Stjärnegårdh: Variation som kvalitetsdrag i elevtext
591 Carin Östman: Bisatser med utelämnat finit ha i svensk dramadialog
Svenskans beskrivning 26 (2004)
Svenskans beskrivning 26: Förhandlingar vid Tjugosjätte sammankomsten för svenskans beskrivning, Uppsala den 25–26 oktober 2002, utgivare: Björn Melander (2004).
592 Inger Lindberg: Andraspråksinlärning som individuellt och kollektivt projekt
593 Kari Fraurud: Några sociolingvistiska förutsättningar för språklig variation och mångfald i Rinkeby
594 Olle Josephson: Standardnormen i ett mångspråkigt Sverige
595 Maia Andréasson, Susanna Karlsson, Erik Magnusson & Sofia Tingsell: Har/hade-bortfall i svenskan. Hur finit är ett naket supinum?
596 Görel Bergman-Claeson: Att skapa en genre. Tre gymnasielärare kommenterar elevtexter
597 Lena Bergström: Mötet uppnas igen. Ett kombinerat produktions- och perceptionstest av kort ö och u
598 Anders Björkvall: Modelläsare i svensk tidskriftsreklam. Erbjudanden om olika typer av konsumerande identiteter
599 Gunilla Byrman: Familjenytt: invandrare i hyllningstexter
600 Sonja Entzenberg: Brunstnägg, Lovejoy och Skrymer. Framtidens efternamn?
601 Kristina Hagren: Neutrumformer på reträtt?
602 Gunilla Jansson: ”Fast vi måste ha ett annat ord”
603 Anna-Malin Karlsson & Per Ledin: Människor och ting
604 Olle Kjellin: En ny terminologi för svenskans prosodi
605 Sirpa Koiranen & Håkan Åbrink: Tilltal och tillgänglighet på företagens webbplatser
606 Riitta Kosunen: Kunskapsbygge genom elektronisk diskussion?
607 Mikko Kuronen: Finns det supradentala konsonanter även i finlandssvenskan?
608 Kari Leinonen: Om klusilerna i finlandssvenskan
609 Maria Lindgren: Personporträtt som symbolporträtt. Inom projektet ”Invandrare i svensk press”
610 Camilla Lindholm & Jan Lindström: Dislokationer och fristående topiker. Två annexkonstruktioner i talad svenska
611 Lars Melin: Övertygad? Om effekten av persuasiva strategier
612 Ulla Moberg: Allmänhetens röst – interaktion i telefonsamtal i radio
613 Tiina Männikkö: Evaluering som en del i den berättande strukturen. En analys av vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar inom området historia
614 Maria Mörnsjö: Ska vi gå vidare här bland publiken. Prosodiska ledtrådar vid tolkningen av en syntaktiskt tvetydig struktur
615 Sinikka Niemi: Svenskans kroppsdelsidiom ur ett språktypologiskt perspektiv
616 Lieselott Nordman: Förstöras, avföras eller utplånas – vad sker med en lagöversättning från första utkast till slutgiltig lag?
617 Catharina Nyström: Attityder till importord. Vad får vi veta genom intervjuer och gruppsamtal?
618 Eva Olander & Anders Eriksson: Det som är gravt i Orsa kan vara akut i Stockholm. En experimentell studie av uppfattad tonaccent i två dialekter
619 Ulla Pedersen: Reparationssekvenser i samtal mellan infödda och icke-infödda talare i finlandssvensk barnlitteratur
620 Åke Pettersson: Är nästa mening stilistiskt slumpstyrd?
621 Nina Pilke: Aktivitet och mångsidighet – om centrala kännetecken för ett lyckat seminariemöte
622 Viveca Rabb: I vilken ordning försvinner genuskongruens?
623 Gudrun Rawoens: Kausativitetsbegreppet i svenskan. Fokus på analytiska konstruktioner
624 Kristiina Suikkari: Uttryck för missnöje hos första- och andraspråkstalare
625 Ulla Stroh-Wollin: Den förföriska funktionen – att definiera definita nominalfraser
626 Eva Sundgren: Skilda varieteter i Eskilstuna?
627 Renate Walder: När språket inte lyder språkvetarna. Om aktionsarter hos substantiv och odisciplinerade funktionsverbskonstruktioner
Svenskans beskrivning 27 (2005)
Svenskans beskrivning 27: Förhandlingar vid Tjugosjunde sammankomsten för svenskans beskrivning, Växjö den 14 och 15 maj 2004, utgivare Gunilla Byrman m.fl. (2005).
628 Lars-Gunnar Andersson: Svenskan globalt
629 Maia Andréasson: Satsadverbial, subjekt och informationsstruktur. Ett förslag till ett öppnare mittfält i satsschemat
630 Annika Bergström: Om behovet av kompletterande metoder för att synliggöra relationen mellan språk och tänkande. Exemplet värme och kyla i konkret och metaforisk användning
631 Björn Bihl: En hyperkorrektion som går ljudlöst förbi
632 Siv Björklund: Vi hålls friska om vi samlar oss. Om s-verbs och reflexiva verbs potentiella alternering
633 Nele Bulckaert: Språklig osäkerhet i pluricentriska språkområden. Presentation av en kontrastiv undersökning av det svenska och det nederländska språkområdet
634 Jan Einarsson & Staffan Klintborg: Svenskan i Amerika och Småland
635 Mona Forsskåhl: Evaluerande TKEn i svenska samtal. En topologisk-strukturell studie
636 Kristina Hagren: Samordning av hjälpverb och huvudverb i svenska dialekter
637 Per Holmberg & Karolina Wirdenäs: Tinas textaktiviteter
638 Gisela Håkansson & Catrin Norrby: Flicka – dricka eller tjej? Ordassociationer hos andraspråksinlärare
639 Linda Kahlin: Om användandet av beteckningarna invandrare utlänningar och svartskallar. Identitetsarbete i gruppsamtal mellangymnasielever i en multikulturell skola
640 Ulrika Kvist Darnell: Utvidgade och andra användningar av de svenska verben sitta, ligga och stå
641 Hanna Lehti-Eklund: Vi tycker alla det är lika gott fortfarande. Om narrativa bisatser utan att.
642 Jonas Löfström: Namn på främmande länders orter i det svenska språket.
643 Nina Martola: Vad säger man åt folk? Kombinationen säga åt i finlandssvenskan och sverigesvenskan
644 Björn Melander: Ett komplett och samhällsbärande språk. Hur man ser på svenskan i Sverige?
645 Lars Melin: Effekt av klangeffekt. Om effekter av auditiva signaler i skrift
646 Kristina Nikula: Dialekten – ett uttryck för protest? Projektet Kvarkendialekter i med- och motvind
647 Muriel Norde: Adverb och adjektiv på -vis i svenskan
648 Kerstin Norén: Lexikalisering av partikelverb
649 Claes Ohlsson: Du, din pension! Om språket i det nya svenska pensionssystemet
650 Eva Olander: Språkval och attityder. En skolenkät i dalmålsområdet presenterad Med Orsa som utsiktspunkt
651 Åke Pettersson: De orena och räknebara språkdragens sak
652 Gudrun Rawoens: Partikelförbindelsers aktionsarter. Dikotomin avgränsad – oavgränsad aktionsart
653 Karin Ridell: ”Det är så hygglit här i Danmark”. Positiva och negativa värderingar i samtal mellan danskar och svenskar i Öresundsregionen
654 Björn Rothstein: Svenskt presensperfekt och moderna perfektteorier. Svenskans bidrag till internationell forskning
655 Anders Sigrell: Copiabegreppet och samtida didaktik
656 Bengt Sigurd: Partikelverb som diskontinuerliga lexem
657 Beatrice Silén: Dubbelt objekt eller objekt och bundet adverbial? Konstruktionsval i sverigesvenska och finlandssvenska
658 Gudrun Svensson: Att bekräfta sanningen om pragmatiska sanningsmarkörer i ungdomars talspråk
659 Marika Tandefelt: Svenskan i Finland. Ett komplett samhällsbärande språk
660 Bosse Thorén: Är den komplementära konsonantlängden i svenska distinktiv?
661 Camilla Wide: Bruket av den i östra Nyland
662 Orla Vigsø: Underförstådda argument i svenska valaffischer
663 Antti Ylikiiskilä: Flitiga Lisa och busige Bert. Om könsrollsmönster i läroböcker
664 Eva Östlund-Stjärnegårdh: Debattinlägg i skolan och i lokaltidningen. Jämförande studie av källor och sändarröst
Svenskans beskrivning 28 (2006)
Svenskans beskrivning 28: Förhandlingar vid Tjugoåttonde sammankomsten för svenskans beskrivning, Örebro den 14–15 oktober 2005, utgivare: Per Ledin m.fl. (2006).
665 Sofia Ask: Didaktiska perspektiv på akademiskt skrivande
666 Kjell Lars Berge: Skolens tekstfag og tverrfaglig skriveopplæring – en presentasjon og diskusjon av viktige trekk ved en norsk skolereform basert på literacy-tenkning
667 Görel Bergman-Claeson: Den oumbärliga monologen. Monologer och avsidesrepliker i svenska dramer under tre sekel
668 Björn Bihl & Nils-Erik Nilsson: Skriva på talets grund (STG)
669 Ann Blückert: Juridiklärares skrivhandledning och pm-kommentarer som vägledning in i en språklig praktik
670 Åsa Brumark: Det pedagogiska seminariet som genre och utmaning. En jämförelse mellan två seminariegrupper
671 Margit Bönnemark: Val av avhandlingsspråk. En studie av avhandlingar framlagda vid Örebro universitet 1999–2004
672 Judith-Ann Chrystal: Att ändra åsikt och ge plats för andra röster. Elevers ändringar efter responssamtal
673 Robert Eklund & Mats Wirén: ”Njutades av en Monte Christo no 5 och en iskall Mojito”. Observationer om användning av s-particip
674 Ulla Ekvall: ”Sagor kan vara overkliga men berättelser ska vara lite mer verklighetstrogna”
675 David Håkansson: Subjekt och topik i svenskan
676 Einar Korpus & Claes Ohlsson: Reklam som språk och text – röster som övertygar?
677 Mikko Kuronen: Uttalet av /r/ i finlandssvenskan
678 Roger Källström: ”Flygande blattesvenska” – recensenter om språket i Ett öga rött
679 Anu Laanemets: Passiv i svensk, norsk og dansk. En kvantitativ undersøgelse
680 Jannika Lassus: Är du Ägare eller Gynnad? En analys av deltagare i myndighetsbroschyrer
681 Kari Leinonen: Avtoning i finlandssvenskan
682 Jenny Magnusson: Semantiska relationer i användning. Betydelse och betydelseförändring hos personbetecknade lexem
683 Anna Malmbjer: Att deltaga i en okänd språklig praktik
684 Leila Mattfolk & Micael Melander: Svenska och finlandssvenska reaktioner på engelska importord
685 Ulla Melander Marttala: Hur går studierna? Om studieframgång och språk i två studentgrupper
686 Christine Mertzlufft: Syntaktiska, pragmatiska och lexikala strukturer i tyska och svenska myndighetstexter
687 Ulla Moberg: Samtal på nätet. Ny teknik, nya medier, nya kommunikationsformer
688 Gunvor Nilsson: Från svårläst bipacksedel till läsarvänlig webbtext. En analys av skrivstrategier och metoder i Infomedicas läkemedelstexter
689 Andreas Nord: Ordning på täppan. Om rubrikanvändning och textstruktur
690 Kerstin Norén: Ord och termer i läroboksspråk. Tolkning av arbete, energi och värme i fysik- och kemiläroböcker för gymnasiets A-kurser
691 Catharina Nyström Höög: Rekontextualisering och textbearbetning. Om psalmboken som brukstext
692 Henrik Rahm: Parasiter eller samplare? Uppbygnaden av ICA:s reklamtexter 1974–1996
693 Irma Sorvali: Förpackningar talar svenska
694 Per Stille: Den oranga revolutionen – ett fall för svensk språkvård
695 Ulla Stroh-Wollin: Varför är det så svårt att veta hur många genus svenskan har?
696 Marketta Sundman: Om Svenska Akademiens grammatik ur finskt inlärarperspektiv
697 Jan Svanlund: Hur man etablerar sig som curlingförälder och stafettläkare
698 Bosse Thorén: Andraspråkstalares realisering av svenskans kvantitetsdistinktion
699 Håkan Åbrink: ”Talövningens ändamål, att bibringa oklanderlig rikstalsvenska”. Om talspråksnormering ur ett ideologiskt perspektiv
700 Jan-Ola Östman: Ordstäv som en central del av språket. Om att få med ”allt” i en grammatisk beskrivning
Svenskans beskrivning 29 (2008)
Svenskans beskrivning 29: Förhandlingar vid Tjugonionde sammankomsten för svenskans beskrivning, Vasa den 4 och 5 maj 2007, redaktörer Marianne Nordmann, Siv Björklund, Christer Laurén, Karita Mård-Miettinen och Nina Pilke (2008).
701 Gunilla Byrman: Familjesidan som språkligt tidsvittne
702 Pirkko Nuoliärvi: Språken bredvid varandra – Kielet rinnakkain
703 Maia Andréasson: Den lagom hierarkiska modellen – ett frasstrukturellt bidrag till svenskans beskrivning
704 Theres Bellander: ”Nån som visslar på dej i fickan”. Ungdomars användning av mobiltelefoner med utgångspunkt i begreppet kommunikativa verksamhetstyper
705 Raija Berglund: Simultant tvåspråkiga barns språkliga identifikation
706 Rut Boström: Vardag och vetenskap i 1700-talets svenska brevspråk – Anders Sparrmans brev till Carl von Linné
707 Åsa Brumark: ”Eller hur” – från påhäng till retur. En diskurspartikel på glid i svenskt ungdomsspråk?
708 Lotta Collin: Smilisetikett – om smilisanvändning i olika datorkommunikationskontexter
709 Bodil Haagensen: Dialogpedagogiken betraktad ur motivationens synvinkel
710 Saara Haapamäki: Where is Kilroy? Om toalettklotter ur ett diskurs- och genreteoretiskt perspektiv
711 Karin Helgesson: ”För det här jobbet kan vi mycket väl tänka oss en kvinna”. Utvecklingen av några genrekonventioner i platsannonsen 1955–1995
712 Sofie Henricson: ja satama (0.3) va e de – reparationer i ett samtal i Kotka
713 Outi Järvi & Merja Koskela: Interaktion på nordiska nättidningars webbsidor
714 Katri Karjalainen: Att lära sig svenska i FinTandem. Kommunikation på svenska mellan finsk- och svenskspråkiga deltagare
715 Marja Kivilehto: Expertis på flera fackområden?
716 Maria Koponen: Från svartvitt till kulörer – färgorden i varuhuset Stockmanns annonser under 1900-talet
717 Mikko Kuronen & Kari Leinonen: Prosodiska särdrag i finlandssvenska
718 Sebastian Kürschner & Charlotte Gooskens: Interskandinavisk ordforståelse: en internetbaseret undersøgelsesmetode
719 Roger Källström: Varför är det så gott om neutrum?
720 Harry Lönnroth & Paula Rossi: Språken i föreningsspråk. Finländska fruntimmersföreningar som språkliga miljöer på 1800- och 1900-talen
721 Tiina Männikkö & Nina Pilke: ”Ingen preposition med fråga” – hur ekonomiestuderande lär sig använda prepositioner under en nätbaserad kurs
722 Nina Niemelä: Vad berättar kvantitativ granskning om ett interaktionellt fenomen?
723 Sara Nyholm: Attityder till standardsvenska och dialekt
724 Grazyna Pietrzak-Porwisz: Så länge hjärtat slår – om hjärtmetaforiken i svenskan
725 Veera Puro-Aho: Författarens närvaro i två juridiska texter från 1960-talet
726 Jaana Puskala: Meningsbyggnaden i kommunala föredragningslistor från 1970-talet till 2000-talet
727 Henrik Rahm: Var finns problemen? En pilotundersökning om lärarstuderandes (o)förmåga att skriva resonerande
728 Gudrun Rawoens: Analytiska kausativkonstruktioner i ett svensk–nederländskt kontrastivt perspektiv. En kartläggning av översättningsmönstren i korpusen SALT dut–swe
729 Irma Sorvali: Etiskt språk i språk
730 Eva Sundgren: Hur bedömningen av talspråk påverkas av om talaren uppges vara en kvinna eller en man
731 Margareta Södergård & Sofie Tjäru: Blivande barnträdgårdslärares syn på finlandismer
732 Pirjo Söderholm: Kvinnobilden i 1800- och 1900-talets svenska dagstidningar i belysning av språket i olika artiklar
733 Kerstin Thelander: Nog är mer än tillräckligt
734 Åke Viberg: Svenskans lexikala profil – en uppdatering
735 Gun-Viol Vik-Tuovinen: Språket i radionyheter för yngre och för äldre lyssnare
736 Anna Vogel: Ett kognitivt grepp på motsatsord
737 Anna-Lena Østern & Christian Ahlbom: Berättelser om berättelser – livsberättelsen som pedagogisk metod
738 Eva Östlund-Stjärnegårdh: Samlade svenska elevtexter
Svenskans beskrivning 30 (2010)
739 Sally Boyd: Vems svenska ska beskrivas? Problem med att använda termen native speaker om ungdomar i flerspråkiga storstadsmiljöer och termen varietet om deras språkbruk
740 Fred Karlsson: Svenskans beskrivning 1–29
741 Maria Eklund Heinonen: ”Jamen de e en bra fråga”. Grammatisk och/eller kommunikativ kompetens i ett muntligt språktest
742 Ulla Ekvall: Läroboken i ett kemiklassrum
743 Charlotte Gooskens & Sebastian Kürschner: Hvilken indflydelse har danske stød og svenske ordaccenter på den dansk–svenske ordforståelse?
744 Saara Haapamäki: Teoretiseringens roll i nordistiska och lingvistiska doktorsavhandlingar på 1970-talet
745 Karin Helgesson: ”en prestigelös och engagerande gemenskap”. Bilden av arbetsgivaren i platsannonsen 1955–2005
746 Sofie Henricson: Är att en citatmarkör?
747 Per Holmberg: Genrepedagogik i teori och praktik. Nyretorik och Sydneyskolan i två gymnasielärares klassrum
748 David Håkansson: Svenskans topikalisering i diakron belysning
749 Gunilla Jansson: Text i samtal. Redskap för vägledning i en hybrid verksamhet
750 Eeva-Liisa Järvinen: Val av species och bestämdhetsform i ett test för finska grundskolelever
751 Mikko Kuronen & Kari Leinonen: Prosodin i frågeordsfrågor i finlandssvenskan
752 Sinikka Lahtinen: ”Min kompis plejar drums”. Engelskans inflytande på finska högstadieelevers svenska
753 Yvonne Lindqvist: Paratext som reflektion av mottagarkulturen. Traversée de la mangrove på svenska och engelska
754 Anne-Marie Londen & Jan Lindström: Cyklisk och koncessiv argumentation i samtal
755 Benjamin Lyngfelt: Argumentstruktur från konstruktionsgrammatisk synvinkel. En jämförande diskussion
756 Ulrika Magnusson: Om definitionen av grammatisk metafor
757 Karin Milles: ”… ett fint ord som utstrålar sexualitet”. Hur man konstruerar kön genom att diskutera språk
758 Sara Myrberg: Postfokala områden i centralsvenska
759 Jenny Nilsson: Vad kan samtalsanalysen göra för dialektologin? Exemplet återanvändning
760 Marika Paavilainen: ”Jag fick en pojke som kan spela inte”. Om negationens placering i finskspråkiga elevers inlärarsvenska
761 Anne Palmér: Dialogen och monologen. Svenskundervisning på gymnasieskolans yrkesförberedande program
762 Grazyna Pietrzak-Porwisz: Så långt ögat når. Visuell perception som metaforfält i svenskan
763 Nina Pilke: Morrande män och skrikande kvinnor. Om könsbundna beteckningar i en tvåspråkig cd-romordbok
764 Eva Sundgren: Värsta återbesöket om värsta
765 Marie Sörlin: ”Jo, säger jag”. Om säger jag-satsen i konfliktsekvenser i dramadialog
766 Saija Tamminen-Parre: Nordiska språk eller engelska i nordiska sammanhang? En sociolingvistisk studie om finländares språkattityder
767 Bosse Thorén: Inte utan konsonantlängd. Svenskt uttal i ett andraspråksperspektiv
768 Orla Vigsø: Klistermärken som politisk kommunikation
769 Anna Vogel: Laddade ord
770 Anne-Maj Åberg: Svenskans ordföljd hos finska universitetsstuderande. Deklarativ och procedural kunskap om ordföljden
771 Håkan Åbrink: ”som klämde oss på magen medan vi sa A-a-a-a- och O-o-o- och U-u-u-u-u”. Berättelser från Dramatens elevskola
772 Jenny Öqvist: ”Står där & väntar på tricken”. Stockholmska i svensk populärmusik
Svenskans beskrivning 31 (2011)
773 Anna-Malin Karlsson: Great Divide, Social Practice eller Motivated Sign? Materiella, sociala och semiotiska perspektiv på skriftspråkande
774 Siv Strömquist: Skrivprocessen – fortsatt aktuell!? Efter 30 år med skrivprocessen i Sverige
775 Maia Andréasson: Inte bara objektsskifte – om placering av pronominella komplement i svenska och danska
776 Marina Bergström: Snö är liksom vit massa och du kan göra vad du vill av det. Elevers sätt att förklara begrepp i ämnesspecifika uppsatser
777 Björn Bihl: Musikaliteten i Gustaf Frödings diktning
778 Siv Björklund: Över, under eller mitt emellan? Om finlandssvenska och sverigesvenska elevers sätt att uttrycka relationen mellan olika verb i skrift
779 Charlotte Engblom: Skärmbaserad multimodal texthantering i årskurs 1 och i hemmet. Rekontextualiseringsprocesser och lärande
780 Carina Gossas: Avsikt och resultat i svensk EU-debatt. Om bruket av finalt för att/så att i svenska debatter i Europaparlamentet
781 Inga-Lill Grahn: Handlingsutrymme som betydelsenyans i språkande om tänkande
782 Anna Gustafsson & David Håkansson: Språkklyftan – 30 år senare
783 Gunilla Jansson: Skriftburna samtal på en vårdavdelning
784 Victoria Johansson: Språkutveckling i tal och skrift – är det någon skillnad?
785 Hanna Järvi: Vuxna invandrare och deras användning av svenska språket i Närpes
786 Jaana Kolu: Språkkontaktdrag i Haparandaungdomars muntliga och skriftliga kommunikation
787 Merja Koskela & Nina Pilke: På två språk eller tvåspråkigt”? Svenskan i tal och skrift inom regionförvaltningen i Finland
788 Mats Landqvist: Samspel i rådgivningssamtal
789 Johanna Ledin: Adressivitet i text. Språkliga resurser för riktning, respons och relation
790 Yvonne Lindqvist: Att skapa och översätta en persona – Nigella i original och översättning
791 Jan Lindström: Institutionens röst talar? Verbinledda konditionalsatser i tal och skrift
792 Benjamin Lyngfelt: Om subjekt med infinitiv, särskilt i passiv
793 Jenny Magnusson: Effekt av skrivstöd – ett pilotprojekt
794 Andreas Nord: Att revidera andras texter. Språkgranskning som en del av myndighetsskrivandet
795 Catharina Nyström Höög, Kerstin Thelander & Carin Östman: Litterär text och SFL i lärarutbildningen. Några resultat från ett pilotprojekt
796 Shirley Näslund: ”Jag har inte riktigt fattat att jag har kommit”. Språk och positioneringar vid födsel
797 Joel Olofsson: ”Det känns lite som att googla in i en frysbox”. Om rörelsekonstruktioner och produktivitet
798 Jaana Puskala: Vertikal och horisontell intertextualitet i kommunala föredragningslistor från sjuttiotalet till tjugohundratalet
799 Susanne Schötz, Gösta Bruce & My Segerup: Dialektal variation i svensk ordmelodi – sammansatta ord
800 Marketta Sundman: Helsekvenser i finska grundskoleelevers skrivande
801 Gudrun Svensson: Räknehändelser. En specifik skolgenre
802 Åsa Wengelin, Roger Johansson & Victoria Johansson: Att läsa vad man skriver? Studier av ögonrörelser på den egna texten under skrivandet
803 Andreas Widoff: Den digitala tidsålderns filologi. Om elektroniska texters förändring med ett exempel från svenska Wikipedia
Svenskans beskrivning 32 (2013)
804 Per-Axel Wiktorsson: Mer ljus på fornsvenskan
805 Stefan Brink: De nordiska språkens påverkan på ortnamnsskicket i Storbritannien
806 Margareta Svahn: Kontinuitet och förändring i västsvenska dialekter
807 Sanna Airio: ”Jag sku hoppas på mera toleranta attityder”. Mångkulturella klassrum i finlandssvensk grundskola ur lärarnas synvinkel
808 Maia Andréasson, Ida Larsson, Benjamin Lyngfelt, Jenny Nilsson & Sofia Tingsell: På jakt efter amerikasvenskan
809 Alva Dahl: Interpunktionens funktioner i det moderna skriftspråket. Förslag till en ny analysmodell
810 Maria Eklund Heinonen: Andraspråksbehärskning i tal och skrift. Sker den grammatiska inlärningen parallellt?
811 Gunilla Jansson: Äldreboendet som flerspråkig arbetsplats. Policy och praktik
812 Lars-Erik Johansson: Svensk standard speglad i samhällsförändringar
813 Merja Koskela & Jaana Puskala: Tvåspråkig möteskommunikation som diskursiv praktik
814 Jannika Lassus: Kultur i myndighetskommunikationen
815 Yvonne Lindqvist: Kylie Kwong Crossover. En multimodal översättningsanalys av Kylie Kwongs kokbok Heart and Soul
816 Jenny Magnusson: Att undervisa om analys. Modeller och effekter
817 Karin Milles: Från ”qvinnan i midten” till ”mannen kom först”. Kvinnor och män i måltidslitteraturen, exemplen Hagdahl och Morberg
818 Elina Nevasaari och Niina Nissilä: Användning av stimulusord i språkbadselevers uppsatser
819 Gunvor Nilsson: Dialekten i backspegeln. Bysockensmålet som kulturbärare då och nu
820 Andreas Nord: ”De e du som e experten”. Roller, normer och perspektiv i ett textsamtal mellan en språkvårdare och en skribent i myndighetsmiljö
821 Catrin Norrby och Gisela Håkansson: God Svenska! Attityder till språkliga konstruktioner bland gymnasister och deras lärare
822 Grazyna Pietrzak-Porwisz: Tjälknul, oxdans och Falu rödfärg på polska. Översättningstekniker vid återgivning av svenska kulturreferenser i polska översättningar
823 Nina Pilke: Fackpecifik tvåspråkighet i en serviceorganisation i ljuset av strategiska mål
824 Hanna Sofia Rehnberg: ”I begynnelsen slutade ryggsäckarna alltid som päronformade påsar vid rumpan”. Erbjudanden om gemenskap och identitet i företags skapelseberättelser
825 Lena Rogström: ”Ganska mycket text, tänker jag”. Hur ger studenter respons?
826 Marta Stasiak-Górna: Vad dillar du om? – om översättning av svenskt litterärt talspråk till polska
827 Bosse Thorén: Dags att skrota ”lång och kort vokal” inom svenska som andraspråk
828 Eveliina Tolvanen: Myndighetskommunikation på minoritetens språk. En jämförelse av några finländska och svenska myndighetsbroschyrer
829 Marcus Uneson: Tidig betoning, utom där den är sen. Lexikal prosodi genom automatisk regelinduktion
830 Christian Waldmann: Subjektsplacering i utveckling. Om subjektsposition och informationsstruktur hos svenskspråkiga barn
831 Bo-A. Wendt: Verbet underkasta och den bitransitiva syntaxen och semantiken
832 Gustav Westberg: Gudomlighet, patriotism och koloniala kunskapstraditioner. Legitimerat föräldraskap i Svenska Familj-Journalen 1870–1875
833 Daniel Wojahn: De personliga pronomenens makt. En studie av hur pronomen styr våra föreställningar om personer
Svenskans beskrivning 33 (2014)
834 Catrin Norrby: Svenskan i världen. Globala och glokala perspektiv
835 Marika Tandefelt: Min svenska och din
836 Lotta Collin: Nordistiska konferensabstrakt ur ett genreanalytiskt perspektiv
837 Alva Dahl: #Specialtecken som skriftlig interaktion
838 Rickard Domeij & Jennie Spetz: Begripliga myndigheter på nätet.
839 Ludvig Forsman: Perfektums försvinnande i Gammalsvenskbydialektens slutskede. En studie av multikausal språkförändring
840 Mona Forsskåhl & Carita Rosenberg-Wolff: Talarens vånda och hänförelse. Finländska högskolstudenter och lärare om sitt talarethos
841 Anna W. Gustafsson: Stärkande samtalsstrategier i två barndiabetessamtal
842 Bodil Haagensen: Språkväxling i Vinteräpplen och i Gå inte ensam ut i natten
843 Saara Haapamäki & Sarah Kvarnström: Svenskan i Helsingfors och Åbo ur ett folkdialektologiskt perspektiv
844 Ritva Hartama-Heinonen: Inomkulturell översättning – problemfri verksamhet?
845 Karin Helgesson: ”Dina sopor – inte vilket skräp som helst”. Medborgarroller i konflikt i kommunala informationsmaterial om sopsortering
846 David Håkansson: Satsadverbial som fundament. Restriktioner på spetsställning i svenska och danska
847 Gisela Håkansson & Catrin Norrby: Ungdomar talar om språk. En folklingvistisk studie
848 Gunilla Jansson: Att utöva personcentrerad omsorg i möten med äldre med demens. Utmaningar och dilemman
849 Lars-Erik Johansson: Retorik och språkvård under 1900-talet. Retorikens inflytande på normeringen av den svenska standardvarieteten
850 Mikael Kalm: Till att – ett sammansatt infinitivmärke? Om bruket av till att i förbindelse med infinitiv i äldre svenska
851 Anna-Malin Karlsson, Ulla Melander Marttala & Elisabet Mattsson: ”Vi kan inte visa ett normalt hjärta”. Kommunikativa praktiker i samband med hjärtfel hos foster
852 Marja Kivilehto: Översättning i olika språkriktningar – så olika men ändå så lika?
853 Hans Landqvist: ”Saattana, tackade Vera på felaktig finska och tog emot den.” Manifest språkväxling i Eija Hetekivi Olssons roman Ingenbarnsland
854 Jannika Lassus: Från menyer till författningar. Svensköversättarens vardag i Finland
855 Godelieve Laureys: Vem äger svenskan? Pluricentriska språk och frågan om ownership och stakeholdership
856 Hanna Lehti-Eklund & Beatrice Silén: En brevkedja från 1899 – utbyte av varor och tjänster
857 Josefin Lindgren: Användning av tre konstruktioner med så i svenskan och hos vuxna inlärare av svenska med nederländska som förstaspråk
858 Benjamin Lyngfelt, Lars Borin, Linnéa Bäckström, Markus Forsberg, Leif-Jöran Olsson, Julia Prentice, Rudolf Rydstedt, Emma Sköldberg, Sofia Tingsell & Jonatan Uppström: Ett svenskt konstruktikon. Grammatik möter lexikon
859 Malin Löfström: Jag är inte lika svensk som andra svenskar. Identitet och språklig stil bland finlandssvenska migranter
860 Jenny Magnusson & Hanna Sveen: Handledningens effektivitet. En studie av remediering i självständiga arbeten
861 Anja Malmberg: Interpunktion och teaterns gestaltning
862 Enikö Marton: Vem vill fortsätta språkstudier i svenska? En undersökning bland unga finskspråkiga
863 Karita Mård-Miettinen & Åsa Palviainen: ”Pedagogik på två språk”. En beskrivning av användningen av svenska och finska hos en tvåspråkig pedagog på en finsk daghemsavdelning
864 Andreas Nord: Högtidstal men ingen debatt? Svensk myndighetsspråkvård som språkpolitiskt projekt
865 Catrin Norrby, Camilla Wide, Jan Lindström & Jenny Nilsson: Finns det nationella svenska kommunikationsmönster? Tilltal i läkare–patientsamtal i Sverige och Finland
866 Eeva-Liisa Nyqvist: Hurdana species- och artikelfel bör motarbetas?
867 Esbjörn Nyström: Det nationella felslutet. Språk och land i den akademiska svenskundervisningens läromedel
868 Viveca Rabb: Dialektvariation i Vasa
869 Henrik Rahm: Medborgaren i centrum? Äldreomsorgens texter och Malmö stads webbplats
870 Hanna Sofia Rehnberg: Företagsgrundaren som välgörare, affärsman eller entreprenör. Betydelsen av hjältensprojekt för företagets identitetsbygge i varumärkesberättelser
871 Paula Rossi: Älskade Mamma! En dam och styrman som brevskrivare på 1800-talet
872 Marie Rydenvald: ”Det var svårt att välja eftersom jag har två språk”. Svenska bland flerspråkiga ungdomar i Europa
873 Rudolf Rydstedt: Betydelser som ett lappverk av rollstrukturer. Presentation av Matchningsdriven semantisk modell med särskild hänsyn till infinitivkonstruktioner
874 Karin Sheikhi: Förstaspråkstalarens roll i vägledningssamtal med andraspråkstalare. Förhandling och förenkling som stöd för delad förståelse
875 Elzbieta Strzelecka: Att byta perspektiv utan att byta position. Något om perspektiva adverb i svenskan
876 Marie Sörlin & Hedda Söderlundh: Myndighet och privatpersoner i dialog på Facebook. En analys av positioneringar och receptionsroller på Försäkringskassans Facebooksida Förälder
877 Jannie Teinler: Dialektal identitet i standardspråksnära miljö
878 Outi Toropainen & Sinikka Lahtinen: Argumentation på L2-svenska: inlärare skriver insändare
879 Marcus Uneson: Om svenskans ortografiska transparens. Grafofonematiska relationer genom automatisk regelinduktion
880 Ewa Walatek: Stäng av hjärnan – metafor och metonymi i svenska somatismer med lexemet hjärna
881 Åsa Wengelin: Groooooddddan, vaaaaaar ääääär duuu? Redigeringar i barns andraspråksskrivande
882 Kaarlo Voionmaa: Stödverbskonstruktioner och deras användning i frasnätsannoteringar
883 Carin Östman: Selma Lagerlöf och språkråden. Språkvård och skönlitteratur i tidigt 1900-tal
Svenskans beskrivning 34 (2016)
884 Catharina Nyström Höög: Den öppna myndigheten. Om nya typer av texter, buzzwords och diskursiv antagonism vid svenska myndigheter
885 Camilla Wide: Kommunikativa skillnader mellan sverigesvenskt och finlandssvenskt språkbruk
886 Anders Agebjörn: Kvinna – motsatsen till man? Ordet kvinna:s semantik
887 Helen Andersson: Corporate apologia: Findus och hästköttet – ett företags försvarstal
888 Peter Andersson: Koncessiva konstruktioner i förändring. Grammatikalisering möter konstruktionsgrammatik
889 Kristian Blensenius: En tveksam imperfektivmarkör. Aspekt hos pseudosamordningar med positionsverb
890 Maria Bylin: Om den så kallade sexusböjningen. Tolkningen av adjektivböjningens -a och -e
891 Ylva Byrman: Dokumentation som aktivitet och redskap. Skattebrottsförhöret och dess dokumentation
892 Lotta Collin: ”Språkrasism i sommarstaden”. Om negativa attityder till finska och finskspråkiga på en svenskdominerad ort i Finland
893 Maria Eklund Heinonen: Strategisk kompetens i ett muntligt språktest inför högskolestudier
894 Ritva Hartama-Heinonen: Det allmänna och det specifika i översättningsforskning
895 Sofie Henricson & Marie Nelson: Att tala var för sig, samtidigt eller inte alls. Uppbackningar, överlappningar och pauser i finlandssvenska och sverigesvenska handledningssamtal
896 Lisa Holm: Lexikala profiler i några nutida romaner
897 Louise Holmer & Emma Sköldberg: Synonymer.se i fokus – om användningen av en svensk ordbokssajt
898 Stina Hållsten: Diskussionsuppgift på lärplattformen – för att lära eller bara ”en uppgift till”?
899 Lars-Erik Johansson: Svensk sociolingvistik: variationslingvistisk inriktning. Inomdisciplinär specialisering eller disciplinövergripande tvärvetenskap
900 Linda Kahlin & Ingela Tykesson: Styrning av språkligt beteende på callcenter i Sverige och Moldavien
901 Susanna Karlsson: ”Språket är väl lite som ett barn”. Attityder till språkvård, språkförändring och normgivare i Språkrådets rådgivningspraxis.
902 Marja Kivilehto & Johanna Koivisto: Hur medveten är historieläraren om elevernas uppfattningar? Elever och lärare i svenskspråkiga skolor i Finland resonerar om läxläsning, studiestrategier och lärobokens begriplighet i skolämnet historia
903 Jaana Kolu: Kodväxling i tvåspråkiga ungdomssamtal i Haparanda och i Helsingfors. Matrisspråk, morfosyntaktisk integrering och anpassningsstrategier
904 Kristina Kotcheva: Är svenskan ett agglutinerande språk?
905 Maria Lindgren & Gudrun Svensson: Identitetskonstruktioner i ord och bild. Analys av processer och deltagare i elevtexter från årskurs 3
906 Jenny Magnusson: Text i samtal. Hur text används som resurser i handledningssamtal
907 Ulf Norberg: Att skriva ned tal i realtid för en person eller en halv miljon – skrivtolkning och direkttextning i jämförelse
908 Joel Olofsson: Skramlande ölbackar och klirrande whiskyflaskor – om kontextuell påverkan på produktivitet
909 Julia Prentice, Lisa Loenheim, Benjamin Lyngfelt, Joel Olofsson & Sofia Tingsell: Bortom ordklasser och satsdelar. Konstruktionsgrammatik i klassrummet
910 Henrik Rahm, Niklas Sandell & Peter Svensson: Drömmen om företaget
911 Sanna Skärlund: Blir en det nya hen? Om den ny(gamla) användningen av en som generiskt pronomen
912 Eva Sundgren: ”Han är ute på promenad med hunden och hans bror.” – Pågående förändring i valet mellan reflexivt och personligt pronomen?
913 Outi Toropainen & Sinikka Lahtinen: Kommunikativ skrivuppgift och insändare på nivå B1
914 Elisabeth Zetterholm & Mechtild Tronnier: Identifiering av fonologiska kontraster i svenska ord. Ett lyssnartext för andraspråksinlärare
915 Sandy Åkerblom: Några (nya) ledtrådar till pannkaksmeningsmysteriet. En undersökning om pannkaksmeningarnas ålder, det moderna bruket och relationen mellan deras uppkomst och uppluckringen av numeruskongruens mellan subjekt och verb
Svenskans beskrivning 35 (2017)
916 Anne Golden: Ord i Nord. Forskning på ordforråd, ordbruk og ordlæring i et andrespråksperspektiv i Norden
917 Sven-Göran Malmgren: Hur upplever du hen? Nio lexikala resor från 1965 till 2015
918 Anders Agebjörn: Ordförråd och språkfärdighet. Lexikal komplexitet i (bedömning av) svenska som andraspråk
919 Gunnar Bergh & Sölve Ohlander: ”Sist på bollen var Socialdemokraterna.” Om fotbollsmetaforer i allmänspråket
920 Maria Bylin: Hit och dit i prototypkategorin. Historien om viljas hjälpverbsstatus
921 Lena Ekberg & Jan-Ola Östman: Medlare – eller dubbelt marginaliserad? Identitetskonstruktion hos immigranter i Österbotten
922 Susanna Karlsson & Lena Lind Palicki: Svensklärares upplevelser av besvärliga språkriktighetsfrågor
923 Jaana Kolu: ”Mää aina niinku sekotan kaikki kielet typ ibland engelska svenska och finska”: Diskurspartiklar som interaktionell och grammatisk resurs i tvåspråkiga ungdomssamtal i Haparanda, Stockholm och Helsingfors
924 Riitta Kosunen: ”En kort tripp till trottoaren, som var full av första maj krääsää” Om kodväxling i en dagbok skriven av en person från en svensk språkö i Finland
925 Sinikka Lahtinen & Outi Toropainen: Jag är so sorry. Att be om ursäkt på sitt andraspråk i en mejluppgift
926 Therese Leinonen: Kvantitet i V:C-sekvenser i svenskan i Finland. Kategorisk variabel eller kontinuerlig variation
927 Josefin Lindgren: Ordförrådsutveckling hos förskolebarn med svenska som modersmål. En studie med Cross-linguistic Lexical Task (CLT)
928 Jan Lindström & Camilla Wide Vid biljettluckan. Formell och pragmatisk variation i kundernas ärendepresentation servicesamtal på svenska
929 Maria Löfdahl, Sofia Tingsell & Lena Wenner: Möten, motstånd och gränser – flerspråkiga namnstrategier
930 Anja Malmberg & Marie Sörlin: På väg genom satsschemat. Svensklärarstudenter i samtal om grammatik
931 Ulla Melander Marttala & Elisabet Mattsson: Fackord i samtal och texter om barns hjärtfel
932 Jenny Nilsson & Catrin Norrby: Hej, hej, hemskt mycket hej 2.0
933 Niina Nissilä & Nina Pilke: ”Råttsvans är ej så lyckligt” Terminologisk förankring genom TNCs rundfrågor till sakkunniga
934 Andreas Nord & Marie Sörlin: Med vardagens eller myndighetens ord? Ordval och kategoriseringar i offentliga e-servicemöten mellan enskilda och myndigheter
935 Åsa Palviainen & Pauliina Sopanen: Ödesfrågor för Svenskfinland? Två tidningsdebatter från hösten 2015
936 Ann-Christin Randahl: Läslyftet och lärarnas lärande. En studie av de kollegiala samtalen
937 Hanna Sofia Rehnberg: ”Allt vi säger och gör ska andas vårt löfte” Begriplighet och varumärkesbyggande i en myndighets strategidokument
938 Annmari Sahlstein: ”Varför borde jag kunna svenska?” Finska medicinstudenters uppfattningar om svenskans betydelse i Finland och speciellt i läkaryrket
939 Emma Sköldberg & Anna Helga Hannesdóttir: Svenska ord – men vilka? Om uppslagsorden i Svensk ordbok utgiven av Svenska
Akademien
940 Veijo Vaakanainen: Konnektorbrukets utveckling i finska inlärares L2-svenska
941 Fredrik Valdeson: Dativalternering i modern svenska
942 Elena Volodina, Lars Borin, Ildikó Pilán, Thomas François & Anaïs Tack: SVALex. En andraspråksordlista med CEFR-nivåer
943 Åsa Wengelin, Lisa Bengtsson & Mark Torrance: Tvättbjörn, skunk, grävling eller mårdbjörn? Normering av en internationell bilddatabas för forskning om skriftlig ordproduktion på svenska
Svenskans beskrivning 36 (2019)
944 Olle Josephson: Varför svenska? Var är glappet? Samtalet om svenskan och forskningens uppgifter
945 Saga Bendegard, Hans Landqvist, Niina Nissilä & Nina Pilke: ”Förslagsvis kunde en ren översättning av de tyska uttrycken användas”. Fackexperter, språkexperter och terminologiska frågor i Sverige 1941–1983
946 Anders Björkvall, Sara Van Meerbergen & Gustav Westberg: Anslagstavlan. Vägvisare till det lokala lärandets semiotiska landskap?
947 Maria Bylin: Variation är evigt ny. Svensk språkvårds förhållande till språkvetenskapliga beskrivningar av språksystemet och av långvarig variation
948 Inga-Lill Grahn & Martina Huhtamäki: Frasformade instruktioner under fysisk aktivitet – form och funktion i interaktionell belysning
949 Britt-Louise Gunnarsson: Språk, hierarkier och mångfald på den svenska arbetsmarknaden. En studie av språkkrav i annonser för jobb i multinationella företag
950 Henna Heinonen: Durationsförhållandena i finskspråkiga gymnasisters uttal av L2-svenska: hur relaterar de till begripligheten?
951 Camilla Håkansson, Benjamin Lyngfelt & Matilda Brasch: Typfall och mönsterigenkänning. Konstruktionsbaserad andraspråksundervisning i praktiken
952 Jannika Lassus & Johanna Tanner: Svenskan i det finländska affärslivet
953 Lena Lind Palicki & Susanna Karlsson: Kan dagens elever verkligen inte skilja på de och dem? En granskning av elevers formvariation
954 Camilla Lindholm & Camilla Wide: Formelartade och mer schematiska konstruktioner hos personer med demens
955 Karin Milles: Fi och ”könsprefixet man”. Könsneutralt språk i kommunpolitiken
956 Jenny Nilsson & Christian Sjögreen: Tillfälligt varietetsskifte som social resurs
957 Andreas Nord, Johan Järlehed & Christopher Kullenberg: För anslagstavlan i tiden. Vad händer på svenska anslagstavlor?
958 Lieselott Nordman & Sofia Stolt: Arbitration, brand och välimiesmenettely. Blivande ekonomers och juristers förhållningssätt till
engelskans och finskans inflytande på det egna svenska fackspråket
959 Catrin Norrby, Jenny Nilsson, Camilla Wide & Jan Lindström: När det privata blir offentligt. Referens till icke-närvarande familjemedlemmar i servicesamtal
960 Kristina Persson: Naturanimering i sakprosatexter för barn om naturens cykliska processer
961 Julia Prentice & Sofia Tingsell: Inlärningsfokus i det svenska konstruktikonet
962 Johanna Prytz: Optionella objekt och gränsen mellan transitiva och intransitiva verb
963 Hanna Sofia Rehnberg: ”Hur ska det märkas att vi har bytt värderingar?” En kritisk analys av ett nyckelord i managementsamhället
964 Malin Sandberg: Klippt och skuret. Rekontextualisering i en statlig satsning på kultur för äldre
965 Satu Siltaloppi: Finlandssvenskt teckenspråk. Listkonstruktion, koherens och konstruktionsgrammatik
966 Emma Sköldberg & Lena Wenner: Amatörlexikografer – vilka, hur och varför? Om insatser på den användargenererade sajten Folkmun.se
967 Hanna Söderlund: ”Det är väl historiskt”. Förhandlingar av expertpositioner och kön i studiosamtal om skidsport på SVT
968 Kajsa Thyberg: Det i svenskan – referentiellt eller icke-referentiellt? Att klassificera mindre tydliga fall av referentialitet
969 Eveliina Tolvanen & Camilla Wide: Betydelseskapande i tal. Processtyper i sverigesvenska och finlandssvenska servicesamtal
970 Karolina Wirdenäs & Kathrin Kaufhold: ”Det funkar men det är på annorlunda sätt”: Om att positionera sig som förmedlare av vårdinformation
Svenskans beskrivning 37 (2020)
971 Karin Idevall Hagren: Språkliga perspektiv på rasism, nationalism och nationell identitet. Aktuella frågor inom det svenskspråkiga forskningsfältet
972 Karin Milles: Slidkrans, mansplain och Adam Berit. Diskursivt arbete som begreppsutveckling och PR-trick
973 Anna Wallberg Gustafsson: Att synliggöra klass. Om språkklyftor och samhällsklyftor med skolan som exempel
974 Kristian Blensenius och Monica von Martens: Analys av relativa ordformsfrekvenser för en bättre ordbok
975 Ute Bohnacker, Rima Haddad, Josefin Lindgren, Linnéa Öberg och Buket Öztekin: Ordförrådsutveckling på svenska. En jämförelse mellan enspråkiga och flerspråkiga förskolebarn
976 Maria Hellerstedt: Sitta, ligga eller stå? Svensktalande barns inlärning av de svenska positionsverben
977 Sofie Henricson och Jan Lindström: Va ja inte gillar e hennes nasala röst. Fokusfinala utbrytningar i tal i interaktion
978 Alexander Katourgi: Tankstreck i brödtext och rubriker. Förslag till en ny skiljeteckensnormering
979 Marja Kivilehto: Vilken betydelse har verklighetsanknytning i översättningsprov? Examen för auktoriserade translatorer i fokus
980 Jaana Kolu och Theresia Pettersson: Detta kan med fördel utvecklas något. Om lärarrespons på studenttexter i akademiskt skrivande
981 Riitta Kosunen: Foro till stugan igen. Om pluralböjning av verb i en privat dagbok från millennieskiftet 2000
982 Maria Lim Falk, Johanna Prytz och Ghazaleh Vafaeian: Grammatisk kunskap i sva-lärares undervisningspraktik för nyanlända
983 Filippa Lindahl: Utbrytning med vänsterkantsellips
984 Josefin Lindgren: Fundamentet i muntliga berättelser hos vuxna samt utvecklingen hos barn från 4 till 7 år
985 Anja Malmberg: Variationer mellan de eller dem och dom i läromedel för åk 7–9 och gymnasiet
986 Eeva-Liisa Nyqvist och Peter Lundkvist: Svenska lokala prepositioner hos finska språkbadselever och hos elever i traditionell undervisning
987 Annika Peltoniemi, Maria Kvist och Siv Björklund: Om int vi sku prata finska me varandra så sku vi ju int ha finska här. Språkbadsklasslärarstudenters språkval i studiemiljön
988 Kristina Persson: Växthuseffektens representationer. En av naturens cykliska processer i texter för barn och ungdomar
989 Heidi Poutanen: Legitimeringar av ekologisk produktion och konsumtion i finlandssvenska kundtidningar
990 Tomas Riad och Julia Forsberg: Litterarisering – diagnostisering av nyanlända
991 Anna Sahlée och Mikael Kalm: Bedömningspraktik i förändring. Lärares markeringar i studentuppsatser under 100 år
992 Annmari Sahlstein: Nu tror jag att jag vågar prata svenska mera än tidigare. Finsktalande medicinstudenters tankar om att ”vara tvungen” att tala svenska
993 Anders Stendahl: Den obestämda artikelns utveckling i östskandinaviskan. Handskriftsfaktorn i närmare beskådan
994 Hanna Söderlund: Alpina pikar. Humor och makt i Vinterstudion
995 Bo-A. Wendt: Gränsen mellan citatord och lånord – inte enbart en akademisk fråga
996 Gustav Westberg: All makt åt folket! Om populism som affektiv stil
Svenskans beskrivning 38 (2022)
Del I: Svenska språket ur grammatiska och systemorienterade perspektiv
997 Jan-Ola Östman: Om plats och ställe som grammatiska verktyg
998 Matilda Edgren & Adrian Sangfelt: På gränsen: Om prepositionsfraser, lexikaliserade adverb och grammatiska teoribildningar
999 Josefin Lindgren, Saga Bendegard & Anne Palmér: Fundamentsdubblering med så hos 9-åringar: effekter av modalitet, genre och fundamentslängd
1000 Daria Titarenko: Rum i början av meningen: fundamenterade rumsadverbial i modern
svenska
1001 Alexander Katourgi: Kolon: Ett interpersonellt skiljetecken
1002 Marie Sörlin & Anja Malmberg: Termanvändning i högskolestudenters grammatiksamtal – en pilotstudie
1003 Maia Andréasson & Elisabet Engdahl: Jag tror inte det vs. Jag tror det inte – Fri variation? Vi tror inte det
1004 Fredrik Valdeson: Svenskans dubbelobjektskonstruktion – en stilmarkör?
1005 Filippa Lindahl & Elisabet Engdahl: Objektsplacering i talad svenska
1006 Emma Sköldberg: Andra upplagan av Svensk ordbok (SO). Förutsättningar, teoretiska
överväganden, insatser och mottagande
1007 Åke Viberg: Svenskans perceptionsverb i ett typologiskt perspektiv
1008 Anja Malmberg: Från ordklass till sats utan att passera fras – satslära i läromedel för åk 7–9
1009 Marianne Inkinen-Järvi: Fokus på funktion och på form? Europeiska svensklärares uppfattningar om grammatiken i CEFR
1010 Yvonne Adesam, Aleksandrs Berdicevskis & Evie Coussé: Språkförändring på bar gärning – En mikrodiakron korpusstudie av pågående förändringar i stavning, lexikon och grammatik
1011 Sara Myrberg: Ord- och satsmelodi i sydsvenska – likheter och skillnader i jämförelse med östnorska, västsvenska och centralsvenska
1012 Sivi Järvinen & Benjamin Lyngfelt: Suomessa på grund av corona niillä on visiiri kaikilla – En konstruktionsgrammatisk analys av kodväxling mellan finska och svenska
1013 Linnéa Bäckström: Vidgade kontexter för utelämning av infinit ha
1014 David Håkansson, Sara Stymne & Carin Östman: Som om … Stil och struktur hos komparativa subjunktionsfraser med konditional bisats
1015 Anna Ingves & Therese Lindström Tiedemann: Prefix i svenskan – en ordinlärningsresurs för inlärare av svenska som andraspråk?
1016 Benjamin Lyngfelt, Maia Andréasson, Kristian Blensenius, Linnéa Bäckström, Steffen Höder, Peter Ljunglöf & Jonatan Uppström: Flerspråkig konstruktikografi med hjälp av språkneutrala jämförelsebegrepp
1017 Henrik Rosenkvist: Strukturell ambiguitet och reanalys – med fokus på fortsatt
1018 Karin Axelsson: Frågetecken och frågeteckensfrågor i svenskan i kontrastiv belysning
Del II: Svenska språket utifrån hur det används i olika sociala sammanhang
1019 Ellen Bijvoet, Karin Senter & Margareta Svahn: Från storstad till landsort – förortsindexerat tal i dagens Sverige
1020 Anja Allwood: Praktiska överväganden och normuppfattningar – Om utgivning av indirekt översätta romaner 2000–2015
1021 Jaana Kolu: ”Är jag bara på låtsas?” – ummikkos reflektioner kring meänkieli och Tornedalsidentitet
1022 Charlotte Engblom & Åsa af Geijerstam: Vad relevantgörs i skrivande i årskurs 1 och 2? – En analys av gemensamt skrivande och elevintervjuer
1023 Hans Landqvist, Emma Sköldberg & Louise Holmer: Hur kan appendicit, blodförgiftning och hyperaktivitetssyndrom behandlas? – Medicinens fackområde i Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien
1024 Stefan Norrthon & Jenny Nilsson: Samtal, omtal och somtal – interaktion mellan människor och husdjur
1025 Saga Bendegard, Siri Hussenius & Anne Palmér: Bedömning av självständigt språk i källbaserat skrivande
1026 Maria Bylin & Sofia Tingsell: Reaktioner på rekommendationer: En analys av användarrespons i Språkrådets fråga-och-svarstjänst
1027 Sofie Henricson & Sanna Heittola: Lärares uppfattningar om lärokurser i svenska som det andra inhemska språket i finskspråkiga grundskolor
1028 Shirley Näslund: SveBe, SveBe där, säg hur forskningen är! – en metastudie av skriftliga konferensbidrag 2010–2020
1029 Tomas Lehecka & Jan-Ola Östman: Nordiska språkvetares åsikter om vad allmänheten bör veta om språk
1030 Mikael Kalm & Lena Lind Palicki: ”Är det kritiskt tänkande om alla tänker att kritiskt tänkande är samma sak?”
1031 Maria Andersson-Koski: ”Jag balanserar liksom mitt emellan.” Uppfattningar om språkliga och kulturella gränser bland fyra finlandssvenska teckenspråkiga
1032 Martina Huhtamäki, Eveliina Tolvanen & Jan Lindström: Direktiv inledda med tänk på att i personlig träning – En interaktionell och systemisk-funktionell analys
1033 Gustav Bockgård, Susanna Karlsson & Marie Sörlin: What the fuck!
1034 Jan Lindström, Sara Rönnqvist & Eveliina Tolvanen: Strukturell emergens och talarpositionering – Två exempel ur svenskt samtalsspråk
1035 Theres Bellander, Goran Maljan & Marie Nelson: Konsten att reflektera: Textaktiviteter som verktyg vid skrivande och skrivundervisning inom utländska lärares vidareutbildning (ULV)
1036 Yvonne Hallesson: ”Som att lära sig ett nytt språk” – Ämnesspråk och språkliga utmaningar i programämnestexter på gymnasiet
1037 Sarah Ljungquist: I dialog med Nils Holgersson – Intertextualiteten i ett läromedel i svenska som främmande språk
Del III: Svenska språket ur text- och diskursanalytiska perspektiv
1038 Johan Järlehed: ”Bo högt, högre, högst”: Vertikalitet i Göteborgs stadsutvecklingsdiskurs
1039 Sanna Skärlund: Utan sax och klister – inga journalister? Textsamspel i nyhetsartiklar om kriserna i Svenska Akademien 1989 och 2018 och TT-nyheter 1982–2020
1040 Linnea Gustafsson: Att titta på väggarna i klassrummet – en ögonblicksanalys av vägganslag
1041 Anna W Gustafsson & Charlotta Seiler Brylla: Platsens och tillhörighetens betydelse för Sverigedemokratiska supportrar i sociala medier
1042 Theres Bellander & Karin Idevall Hagren: Sverige i kris – Krisdiskurser och nationell identitet i Dagens Nyheters rapportering från två samhällskriser
1043 Björn Melander: Bättre och bättre dag för dag? En jämförelse mellan svenska handläggares åsikter om EU-texter 1999 och 2020
1044 Milena Zart: Vem ska rädda klimatet? Hur åtgärder mot klimatförändringar konstrueras diskursivt i debattartiklar
1045 Jim Degrenius: Plats, ställe, attityd och språkliga resurser i Erik Lundins ”Välkommen
hem”
1046 Anna-Malin Karlsson: Om läkares ritande och svenskans beskrivning – en metadisciplinär diskussion om forskningen om svenska
1047 Stina Ericsson & Daniel Wojahn: Kritiska platser och funktionshinder i svensk tidningstext – en korpusassisterad diskursanalys
1048 Magnus P. Ängsal, Daniel Brodén, Mats Fridlund, Leif-Jöran Olsson & Patrik Öhberg: Terrorism som tolkningsram: en diskurssemantisk studie av svensk riksdagsdebatt 1993–2018
1049 Andreas Nord & Simon Lindberg: Att möta och att mota – Förväntningshantering på webbsidor från svenska språkverkstäder
1050 Vincent Björkquist: Med vad och när kan kommentarer bredda nyhetsrapporteringen?
Relevantgjorda deltagare i nyhetstexter och deras kommentarer på Facebook
1051 Gunilla Almström Persson: Prat, positionering och celebritetspolitik – Förhandling om det underhållande och det politiska i TV:s pratshow Skavlan
1052 Lieselott Nordman & Väinö Syrjälä: Flerspråkig kommunikation under Covid19-pandemin – språklig tillgänglighet i Helsingfors och Stockholms språkliga landskap
1053 Henrik Rahm & Mona Enell-Nilsson: Att ha ledartröjan på sig – Centrala innehåll över tid i retoriska drag i Ministern har ordet
1054 Claes Ohlsson & Johanna Salomonsson: Språket som nyckel? En studie av uppfattningar om svenska språket som förutsättning för integration
Skicka gärna ett meddelande om du upptäcker något fel i förteckningen.