Spalter om svenska och språkvetenskap
”Efter solsken kommer regn” är ett gammalt visdomsord som lär oss att hur tungt livet än känns så vet man att det alltid kommer en regnskur som släcker skogsbränderna och skänker svalka i hettan. Det kan ta tid, för ibland är torkan svår, men ordspråket lovar oss att allt förr eller senare kommer att bli…
En språkfråga som dyker upp då och då, och alltid är lika rolig att besvara, är den om teckenkombinationen :– i priser. Eller ja, egentligen är det inte själva besvarandet som är så roligt, för svaret är väldigt enkelt: kolon agerar decimalavgränsare, och strecket markerar att det saknas ett värde. 15:– betyder alltså ”femton komma…
Jag pratar mycket om spännande språkliga fenomen i Språkkrönikan, men ibland är det bra att gå tillbaka till skolbänken och påminna sig om grunderna. Den som återbesöker gammal kunskap kan dessutom få nya perspektiv på saker och ting! I dag ska jag prata om ordklasser, vilket kanske är det första som folk förknippar med språklektioner…
I somras ställde chefredaktören för feministiska Bang en öppen Twitterfråga om genus, och jag gav mig naturligtvis in i diskussionen. Det handlade nämligen inte om mänskligt genus, utan om grammatiskt – specifikt ordet enigma. Vilket genus har enigma i svenskan? Vänta lite, Alex. Det var ju ändå några år sedan jag gick i skolan. Vad…
Min massör tipsade om sin Facebookgrupp, som uppmärksammar olika stavningar av restaurangfrasen à la carte. Det betyder ungefär ’enligt matsedeln’ och handlar alltså om restaurangens stående rätter, till skillnad från exempelvis dagens rätt eller en buffé. Frasen är naturligtvis fransk, och de franska influenserna är väldigt starka i just restaurangbranschen: till och med själva ordet…
Läsaren Roger ställde en fråga om hur man formulerar nyheter. Det kan väl inte heta ”En man blev skjuten i Söderhamn”; Söderhamn är ju inte en kroppsdel! En rimligare ordföljd är väl ”I Söderhamn blev en man skjuten”? Nja, det korta svaret är att båda meningar är lika korrekta. De flesta som hör eller läser…
Den 22 mars, på självaste grammatikdagen, fick jag det tråkiga beskedet att kultursidan lägger ner språkkrönikan på grund av bristande läsarintresse. Det betyder att jag i och med denna krönika tyvärr måste sätta punkt i Arbetarbladet, men först ska vi hinna med en utsvävning om ett helt annat skiljetecken. Tankstreck ockuperar mina tankar just nu,…
Det var några som blev lite fundersamma på förra krönikan om körsbärsmorfem, som heter cranberry morpheme på engelska. Grejen med körsbärsmorfem är att deras ursprung är oklart, precis som morfemet körs i bärets namn, men cranberry kommer väl från crane+berry, precis som på svenska trana+bär? Räknas det verkligen som ett körsbärsmorfem då? För en svensk…
När jag påbörjar den här krönikan har Melodifestivalen precis avgjorts (fel låt vann, men jag är inte bitter), så jag vill skriva av mig lite. Det går säkert att säga mycket om Mello i en språkkrönika, men jag vill prata om just smeknamnet Mello. Vad kommer det från? Hur har det dykt upp? Det uppenbara…
Här har vi en fråga jag velat ta upp hur länge som helst: vad betyder körsbär? Vi vet att det är ett bär (eller en stenfrukt) med stor kärna och säregen smak, men vad kommer körs från? Ordens största beståndsdelar kallas som bekant för morfem. Ett morfem har en egen betydelse eller funktion, så vi…