Min massör tipsade om sin Facebookgrupp, som uppmärksammar olika stavningar av restaurangfrasen à la carte. Det betyder ungefär ’enligt matsedeln’ och handlar alltså om restaurangens stående rätter, till skillnad från exempelvis dagens rätt eller en buffé. Frasen är naturligtvis fransk, och de franska influenserna är väldigt starka i just restaurangbranschen: till och med själva ordet restaurang är ju ursprungligen franskt!
I dag är vi svenskar rätt knackiga på franska, så det blir lätt fel med de här fraserna, som följer andra språkregler än vi är vana vid. Alakárt vore en rimligare stavning för oss, och mycket riktigt också en av alla varianter i Facebookgruppen (som för övrigt heter A lá cártè). Visst kan det verka som en missriktad grupp, en elitistisk språkpolisstyrka som hånar Medelsvenssons franskkunskaper. Men vi kan dra en lärdom av historien: det blir inte bara fel, utan det blir fel på många olika sätt.
I skrivande stund är gruppen nämligen uppe i imponerande 67 stavningsvarianter, vilket kan jämföras med cirka tre typiska felstavningar av abonnemang. Den som tvekar inför à la carte kanske minns att det ska vara mellanrum och en fjong någonstans, och så sitter vi snart där och beställer ala’ cart (också en variant från gruppen). Det finns mycket som krånglar till det med fjongarna, det vill säga accenttecknen. I standardsvenska är vi vana vid stigande accenttecken, i ord som idé, buffé och kommitté (också de lånord från franskan), men sluttande accenttecken ställer till det för oss.
Därtill har vi det mycket moderna problemet att det kan vara svårt att hitta accenttecken på tangentbordet. Många råkar välja apostroftangenten, och motsatsen kan hända den som skriver på engelska, så att don’t blir till don´t. Skillnaden är att accenttecken är lutande streck som ska hänga ovanför bokstäver medan apostrofen är formad som en nia och hänger mellan dem. För den som tvekar: apostroftangenten ligger höger om Ä, och accenttangenten höger om +. Men för att få till en sluttande accent som i à la carte måste man dessutom hålla in skifttangenten. Vilket krångel! Inte undra på att det blir fel!
Att restauranger använder så mycket franska beror dels på konvention, dels på att vi restauranggäster är så lättlurade och tror att maten blir finare då: vi beställer hellre foie gras än ’fet lever’. Men det blir problem när folk inte kan stava eller uttala franskan (foie gras uttalas ”fwa grá”). Visst, om alla gör samma fel så blir det snart det nya rätta – det är ofta så språket utvecklas – men uppenbarligen gör vi fel på minst 67 olika sätt! Det är kanske dags att överge restaurangfranskan, liksom vi övergav vardagsfranskan för hundra år sedan, och byta ut à la carte mot stående rätter.
Den här texten publicerades ursprungligen i Hela Hälsinglands gratistidningar.
