Läsaren Janne i Bollnäs funderar på polisens språkbruk: varför heter det ”patrull ankom till platsen, varpå mannen som misstänks ha tillgripit sig bilen anträffades” fast det lika gärna kunde vara ”när patrullen kom fram hittade de den misstänkte biltjuven”?
Detta är inte något unikt för polisen, utan onödigt svårt språk finns hos många myndigheter och företag. Det hela har ett självuppfyllande syfte; myndigheter använder svårt språk för att det låter myndigt, och det låter myndigt för att det används av myndigheter.
Vi har en språklag som säger att allt offentligt språk ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Tyvärr är det inte brottsligt att inte följa lagen, så det är lite si och så med myndighetsspråket. Språk har många syften: det levererar meddelanden, men framhäver också ens identitet. En myndighet vill ofta framstå som seriös och pålitlig, och enkäter visar då och då att vi faktiskt har högre respekt för svårt språk – även när vi inte förstår allt! För att göra en polisrapport (eller reklamationsblankett) mer allvarlig använder man alltså det krångliga, ”seriösa” språket.
Synd bara om den seriösa texten missförstås. Eller ignoreras för att den är så jobbig att läsa.
Lek med tanken att regeringens texter i alla tider varit kortfattade, enkla och tydliga. Då skulle den sortens text ha prestige och allvar: de skulle vara idealet som alla myndigheter strävade mot. I och med språklagen arbetar många språkvårdare och språkkonsulter med att göra just detta till verklighet för sina företag, men krångelspråkets status är fortfarande hög.
Men förenkling kan också slå fel. Många myndigheter erbjuder lättlästa versioner av sina vanliga texter (vilket till att börja med innebär extra arbete). Tyvärr är den lättlästa texten inte alltid så lätt; det räcker inte att bara förkorta ord och meningar. Framför allt måste texten vara konkret, till exempel genom att rikta sig till läsaren (”du” i stället för ”man”) och förtydliga vem som gör något (”Regeringen tog beslutet att” i stället för ”Beslutet togs att”). Dessutom måste bindeord användas flitigt, så det blir tydligt hur saker hänger ihop (”Vi bygger om för att öka framkomsten” i stället för ”Vi bygger om, detta kommer öka framkomsten”).
Men naturligtvis är ordval också viktigt. Vad innebär det att ”betalning utgår”, eller att något är ”av beskaffenhet”? På regeringen.se finns Svarta listan: krångliga ord som helst ska undvikas!
Med det önskar jag alla läsare ett gott nytt år (och inte Gott Nytt År)!
Den här texten publicerades ursprungligen i Hela Hälsinglands dagstidningar.
